I huvudet på Henriquez

Vi som tål lite mer

2012-02-06T23:03:00.001+01:00

Det är många som säger att vi ska tåla mer än andra. Tåla hårdare ord, tåla ett hårdare debattklimat och tåla att höra att vi är dumma i huvudet. De säger att vi borde kunna hantera detta. Det är ju vårt uppdrag.

Att vara förtroendevald är det absolut finaste uppdraget man kan få. Samtidigt är det väldans oglamoröst på kommun- och landstingsnivå. Men fint. Vi förtroendevalda ska vara pålästa till tänderna, kunna det mesta och driva frågor tufft. Vi ska delta i alla möjliga möten och för oss fritidspolitiker innebär det att vi ska göra allt detta på kvällar och helger. Det är inte ett dugg synd om oss i detta avseende eftersom vi faktiskt får möjligheten att föra medborgarnas talan. Men vi ska tåla lite mer.

De senaste månaderna har jag börjat blogga här på allehanda.se eftersom jag tror att kommunikation är en viktig del av mitt uppdrag. Jag har jobbat stenhårt med kultur- och fritidsfrågor i över tre år men samtidigt inte lyckats förmedla arbetet vidare ut till folk. De väljare som valde att rösta på oss kristdemokrater har rätten att få veta vad vi gör med deras förtroende. Eftersom vårt parti även är ett av de mest aktiva i kommunstyrelse och fulllmäktige finns det en hel del att berätta om. Mitt bloggande och mitt twittrande ska därför ses i ljuset av denna vilja att kommunicera mera. Kommunicera det som kan kommuniceras. Vissa begränsningar finns givetvis och återhållsamhet finns utan att ni ser den.

Kommunikation är livsviktig om vi ska kunna leva i en öppen demokrati. Vi som har viktiga uppdrag ska både ha möjlighet att informera och ta emot förslag från medborgare. Jag klurar just nu på olika förslag inom detta område som förhoppningvis leder till ett antal konkreta förslag under våren. De lokala politikerna har en enormt ansvar över att hålla dialogen öppen samtidigt som medborgarna har ett ansvar över att bete sig som folk. Det senare verkar för vissa individer vara en alltför stor utmaning. Det verkar glömma att vi faktiskt inte tål mer. Frågan är vad som händer om dessa osunda beteenden fortsätter och ökar?

Vem kommer vilja vara politiker då?

Ny blogg

2012-02-06T22:59:00.002+01:00

Har nu även börjat blogga på allehanda.se och kommer därför att skriva lite mindre här. Tanken är att jag ska uppdatera bloggarna samtidigt men det görs sällan. Så då vet ni.

Du kan läsa min andra blogg här:

http://blogg.allehanda.se/soledad/

Medborgarna måste få rätt service

2012-01-05T12:19:00.001+01:00

Debattartikel i dagens ÖA. Går att läsa här.

Läser ännu en dag om problemen med förskoleplatserna i kommunen i den lokala tidningen. Här om dagen var det Loke som blivit utan plats trots att hans föräldrar skickade in en ansökan i augusti och fått ett löfte. De fick besked om att det inte fanns plats först i mitten av december efter att de själva jagat efter svar inom den kommunala organisationen. Idag (4/1) är det en annan familj det handlar om och de vittnar om liknande erfarenheter och uttrycker en besvikelse över bemötandet och bristen på information från kommunens sida. Det visar sig även att man kan få hjälp om man först går till media och sedan kontaktar rätt politiker. Bra för de familjer som detta tillvägagångssätt har fungerat för men ska det behöva vara så?

Ska vi behöva kontakta det högsta hönset i politiken för att vi ska få information och hjälp med våra enskilda ärenden? Naturligtvis inte. Ska vi behöva jaga fram information? Nej. Men just frågan om förskoleplatser kanske tydliggör bristerna i vårt nuvarande system och kommunens sätt att jobba med bemötandefrågor särskilt tydligt. För det är i situationer som dessa som relationen mellan den enskilda medborgaren och den stora kommunen blir konkret. Ingen från den socialdemokratiska majoriteten kan nu förneka att det finns ett brister i hur vi kommunicerar med medborgarna. Frågan är vad man kommer att göra för att åtgärda problemen?

Vi kristdemokrater motionerade 2009 om att kommunen borde införa tjänstegarantier för den kommunala servicen. Tjänstegarantier handlar om att kommunen konkretiserar den kommunala servicen och genom detta skapar realitiska förväntningar. När du köper en bil får du en garanti- för att tillverkaren tror på sin vara och för att du ska känna dig trygg med köpet. De kommunala tjänsterna är ingen bil men likväl borde du få veta vad du kan förvänta dig, var du kan klaga om kommunen inte infriar sitt ”löfte” och om du kan få en kompensation när fel uppstår. Förslaget i motionen gick igenom fullmäktige i slutet av 2011 men med modifikationen att de istället kommer att bli kallade "servicenivåer". Även biten som rör kompensation om fel begås möttes med stor skepsis från socialdemokraterna då de menar att detta inte påverkar medborgarens upplevelse av nöjdhet. Även om kompensationen inte nödvändigtvis måste vara ekonomisk.

I dagens tidning finns ett exempel på att kompensationer möjligtvis kan spela roll för medborgaren då en av papporna menar att ”kommunen egentligen skulle tvingas betala för mitt inkomstbortfall”. Och jo, visst kan det vara ett långt steg att gå men han lyfter ett viktigt perspektiv som vi inte får glömma. När det offentliga gör fel kan det få stora konsekvenser för den lilla människan. I det läget ska kommunen be snällt om ursäkt och kanske även kompensera för misstaget. Hur? Var? När? Det måste de styrande politikerna svara på. Vi kristdemokrater har drivit på och lagt förslag. Vi kan inte ha en ordning där medborgare inte får rätt service.

Soledad Henriquez

Gruppledare Kristdemokraterna

Att återerövra julen

2011-12-23T12:12:00.000+01:00

Julen 2003 var den värsta julen i mitt liv. I perspektiv med andra människors livserfarenheter låter detta kanske fånigt men för mig var det första julen som jag upplevde total ensamhet. Till saken hör att jag i tonåren hade bestämt mig för att om min familj återvände till landet jag är född i – skulle jag stanna där jag hörde hemma. 2003 hade det hänt. Och jag var kvar här.

Julen 2003 var en jul då tårarna rann. Jag var 19 år, satt i någon annans familjs soffa och lekte med julgodiset i ett försök att sysselsätta bort sorgen. Jag grät mig igenom Kalle-anka och lovade mig själv att aldrig någonsin fira jul igen. Det gick så där. Jag firade jul igen och gör det ännu. Men jag har sedan dess kämpat med julen. Jag har försökt återerövra känslan av kärlek och gemenskap i snart åtta år. Och ni vet, allt det där andra mysiga. Jag är inte där ännu. Däremot tror jag att jag inte är särskilt ensam med dessa tankar i juletid.

I dagens samhälle är det många som inte upplever något annat än ensamhet på en av årets mysigaste högtider. Äldre som inte har nära och kära i närheten och människor som av olika anledningar inte har någon. Och det finns säkerligen de som bär hemska minnen med sig kopplade till julfirandet som är tusen gånger värre än mina. Det jag därför påminns om i dessa dagar är vår egen bräcklighet och människans behov av gemenskap. Människans mänsklighet. Jag brukar i politiska sammanhang prata (några skulle säga tjata) om den ”lilla människan”. Och det låter låter kanske lite smörigt men i det offentliga pratar vi sällan om människors behov av relationer och gemenskap. Om samhällets ansvar för att inte driva mot ett klimat av individualism utan av öppenhet och gemenskap. Rent ideologisk är det en djupt rotad kristdemokratisk idé som formuleras på följande sätt i KD:s principprogram:

”Människan är en gemenskapsvarelse. Hon utvecklas och mår bäst av att leva i en gemenskap som präglas av omtanke, ansvarstagande och solidaritet. Solidaritet kan definieras som den medmänsklighet och kärlek, som utgår från den gyllene regeln – allt vad du vill att människor ska göra mot dig ska du också göra mot dem. Denna solidaritet sträcker sig bortom de naturliga gemenskaperna. Det är en strävan efter social rättvisa, det vill säga en ambition att utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets goda. Alla räknas och omfattas av samhällsgemenskapen.”

Men sånt är flummigt. Och kommunalt verkar förslagen som berör politikområdet som exempelvis civilsamhället, föreningslivets betydelse och det offentligas stöd till dessa sektorer rätt ointressanta. 2011 är året då Örnsköldsvik pratar bolagsfrågor. Bolagsfrågor och bara bolagsfrågor. Vår lokala press tänker och drömmer om etanol. Söker, finner och skriver. Jag säger inte att det inte är högst relevant och möjligtvis den valvinnande frågan inför 2014 men min förhoppning för framtiden är en annan. Förhoppningen är att vi det kommande åren kan prata mer verksamhet och om sånt som påverkar medborgarna i sin vardag. Om politikens innehåll om den kommunala servicens innehåll. Här finns det brister i hur den den socialdemokratiska majoriteten hanterar det hela som står i skuggan av deras största misstag.

Detta är min naiva förhoppning inför julen 2011- som jag för övrigt tänkt erövra.

"Ett bra bemötande" bör mötas upp med ett konkret innehåll

2011-12-20T20:58:00.000+01:00

Kort om gårdagens fullmäktige. Igår var min interpellation om rutiner gällande för frågor inkomna från medborgare och företag uppe på bordet. Frågan är jätte viktig då den handlar om kontakten mellan den enskilde medborgaren och den stora kommunen. Göran Sydhage hade en liknande fråga uppe på fullmäktige under förra mandatperioden. Det var då tal om att kommunen inte svarat på en skrivelse från en grupp medborgare.

Igår hänvisade jag till en kontakt med en förvaltning där jag ställt en enkel fråga och där svaret dröjde drygt en månad. Under tiden jag väntade på svar fick jag inget livstecken. Det var visserligen ett exempel där jag fick svar. Jag har tyvärr erfarenheten av total tystnad när jag kontaktat tjänstemän i frågor som rör deras verksamhet- och detta i min roll som förtroendevald. Inte vanligt förekommande men på min relativt korta tid i kommunen (3 år) måste jag säga att jag stött på det för många gånger och det oroar mig. Som medborgare och förtroendevald känner man sig osynlig och ignorerad om kommunen inte ids höra av sig. Jag känner mig rent av förbannad när jag måste tjata mig till svar. Här måste jag dock betona det jag även sa i fullmäktige: jag har även goda exempel där det fungerat mer än väl. Problemet är att kommunens service inte bara bör vara rätt utan att den också bör vara jämn mellan olika förvaltningar och helst över tid. Om vissa förvaltningar sköter sig bra och andra inte är det fortfarande ett problem som måste åtgärdas av ledningen.

I svaret erkände Elvy Söderström att det finns brister i hur vi följer upp efterlevnandet av de rutiner som faktiskt finns i kommunen. Jag föreslog att hon för att åtgärda detta problem skulle använda sig av processen där kommunen kommer att utveckla servicenivåer som fullmäktige tog beslut om på förra fullmäktige. Ett kristdemokratiskt förslag i grunden. Vi får väl se vad det leder till. Men jag anser att begreppen ett "bra bemötande" bör mötas upp med en konkret definition. Handläggningstider och svarstider är A och O för att skapa realitiska förväntningar och konkretisera den kommunala servicen. Är bra service hjälp inom en viss tid, en kontaktperson eller att man håller överenskommelser? Allt?

Så länge kommunen är otydlig med vad den kan erbjuda och bidrar till att skapa orealitiska förväntningar kommer vi ha fortsatt låga betyg gällande medborgarnyttan. Och när det gäller företagarna och företagsklimatet lär vi inte heller stiga i någon ranking så länge vi inte jobbar aktivt med att få en serviceinriktad kommun.

För vems skull finns kommunen? Det är en fråga som vi alltid bör ställa och som ställs lite för sällan i den här kommunen.

Dilemmat i kommunikationen

2011-11-29T17:03:00.005+01:00

Förvandlingen från vanlig ledamot i kommunfullmäktige för Kristdemokraterna till gruppledare för samma parti har varit en resa. En resa som pågår just nu men som även börjar bjuda på lediga kvällar.

Jag ska nu göra ett försök att börja blogga igen. I ett försök att börja kommunicera bättre. Den senaste tiden har jag nämligen främst valt att twittra. Enklare när man har ett heltidsjobb som vissa dagar tar all energi och jag bara har ork med 160 tecken. För det är här utmaningen ligger - i tiden. Tiden till att hinna med jobbet och samtidigt driva politik på allvar. Jag måste i sammanhanget medge att jag inte begriper hur småbarnföräldrar har orken att vara engagerade politiskt, men sedan visar däremot siffror att de är underrepresenterade i våra folkvalda församlingar.

Vad jag ska kommunicera har jag inte landat i ännu. Från totalcensur på mig själv ska jag ta mig till ett bättre ställe. Mest troligt kommer det att gå helt okej med tanke på att vissa politiska kollegor inte har några som helst problem med att "vika ut sig" med sina minst sagt märkliga idéer i offentligheten. Om man sedan åstadkommer något i praktiken är ibland mindre viktigt. I jämförelse med dem blir jag nog ändå ett helgon. Så lämpligt för en kd:are.

Mitt i allt detta inser jag att denna blogg har flera syften. Dels ett egoistiskt sådant eftersom jag faktiskt får skriva vad jag vill. Om alla frågor jag har en åsikt om. I princip. Men jag har sedan tidigare märkt att folk faktiskt läser det jag skriver. Vilket är bra utifrån att man i det politiska gör rätt mycket som varken syns eller skrivs om i det offentliga. Notera att jag nu inte är ute efter något slags martyskap för att jag valt att ställa upp i ett förtroendeuppdrag.

Vi får väl se var jag landar. Jag börjar väl och får lära mig längs vägen. Som alltid förväntar jag mig inte den mest behagliga resan.

Politiken har ett pris, det vet jag sedan tidigare.

Mittnytt

2011-10-30T23:24:00.001+01:00

Detta har vi åstadkommit

2011-10-28T19:46:00.003+02:00

Signaturen ”Karl” gör ett ironiskt inlägg (24/10) där han anklagar Göran Hägglund för ett antal missuppfattningar och för allt som ”Karl” tycker är dåligt med Alliansens politik. Därför kan det vara på sin plats att berätta vad Kristdemokraterna har åstadkommit.

För Kristdemokraterna är det en självklarhet att de vanvårdade fosterhemsbarnen ska få en ekonomisk ersättning av staten. Hade det inte varit för oss hade den blocköverskridande överenskommelsen om detta med all sannolikhet inte kommit till. Kristdemokraterna har också målmedvetet under en lång period arbetat med att identifiera och åtgärda de luckor som finns i det nya sjukförsäkringssystemet. Många av våra förslag har nu blivit regeringens politik, exempelvis mer av individuella bedömningar och att det införs en ersättning för dem som kallas nollklassade.

För att ge extra stöd till utsatta familjer har Kristdemokraterna drivit frågan om höjt bostadsbidrag för barnfamiljer, vilket nu också genomförs vid årsskiftet. ”Karl” kan ju försöka leta i exempelvis Socialdemokraternas budgetmotion efter förslag som åtgärdar barnfattigdomen, det var lätt att prata i våras men tydligen svårare att prioritera nu.

Sänkt skatt för pensionärerna kommer att genomföras under mandatperioden. Det är nu ett löfte från regeringen, så hade det inte varit utan Kristdemokraterna. I år genomförs ett annat av våra vallöften, nämligen höjt bostadstillägg för äldre, en reform som faktiskt ger mer pengar i plånboken till pensionärerna med lägst inkomst än vad en skattesänkning skulle ha gjort. Kristdemokraterna kommer som Alliansens sociala röst att fortsätta arbeta för ett mänskligare Sverige.

Soledad Henriquez

Gruppledare för Kristdemokraterna
Örnsköldsvik

Partiledarfrågan

2011-10-02T17:56:00.003+02:00

Länge trodde jag att allt detta om Göran Hägglunds stöd i partiet eller inte bara var en medial karusell. Ett antal journalister som lyssnar på ett litet antal medlemmar som ofta får enormt utrymme i medierna. Men snöbollen blev större. Nyhetstorkan i kombination med några av mina partikollegors märkliga omdöme har lett oss dit vi är idag.

Bitvis biter man sig i tungan. Och jag funderar: Vad vinner vi på detta?

Skönt att Odell nu gått ut och sagt att han tänker utmana Hägglund. Så får partiets medlemmar verkliga alternativ att välja mellan. Men behöver vi detta som parti? Nej. Behöver vi Odell framför Hägglund? Absolut inte. Våra utmaningar är mycket större än att byta ut en person. Och Hägglunds arbete har varit bra. Tar han oss ur dåliga opionionssiffror? Hoppas. Men han ges definitivt inga förutsättningar när vi gräver vår egen grop.

Vecka 38

2011-09-19T22:59:00.004+02:00

- Skriva 2 motioner

- Skriva om oppositionsrollen, som jag ser den. Väljer att anamma den sk. konstruktiva oppositionsrollen dvs lyssna in, samarbeta, påverka processen järnet utan att bli grundlurad av majoriteten. Svår matematik. För mig handlar det om att påverka mer och gnälla lagom. Samtidigt som man driver opposition. Jag sa att det var en svår matematik, eller hur?

- Städa ett hus som ska värderas av mäklare på fredag.

- Jobba på dagarna på en myndighet som gillar att förändra sig själv. Nog sagt om det.

- Vara snäll. Mot mig själv och andra. Framförallt mot andra eftersom mitt alterego killer-ass-politiker kan dyka upp i helt fel sammanhang. Nej, jag är inte ordförande i vartenda sammanhang som jag befinner mig i. Men ibland skulle världen må bra av lite mer mötesmetodik.

Gruppledare

2011-09-12T20:59:00.003+02:00

Det vore märkligt om jag inte skrev något om dagens presskonferans där Kristdemokraterna presentede sina två (!) nya gruppledare i Örnsköldsvik. Läs om det här.

Jag är från och med nu gruppledare för partiet tillsammans med Birgitta Sedin på det lokala planet. Huvuduppdraget är att få genomslag för den kristdemokratiska politiken i kommunen. Detta handlar bland annat om att se den "lilla människan" i alla sammanhang och driva en ansvarsfull politik. Ni som läst min blogg tidigare vet att jag brinner lite extra för de sociala frågorna och eftersom jag jobbar nära kultur- och fritidsfrågorna tror jag inte heller att dessa frågor kommer att hamna i skuggan.

Egentligen är detta en stor dag.

Att få förtroendet av partiet att vara med att leda det politiska arbetet i kommunen var inget jag kunde ha drömt om för 2,5 år sedan när jag flyttade hit. Jag minns att jag då hastigt skickade iväg ett mail till Göran Sydhage (dåvarande gruppledare) för att höra om det fanns något sätt att engagera sig i stan då jag nyligen flyttat in från Umeå. Ena saken ledde till det andra och jag hamnade i kultur- och fritidsnämnden. Har lärt mig massor och lär mig nya saker hela tiden. Om mig själv, om kommunen, om politiskt arbete och att ställa frågor tills jag får svar. I ett parti med glastak hade jag inte skrivit detta inlägg. Men jag hade tur att hamna i en organisation med sunda värderingar där ofullkomlighetstanken och syskonskapet, får praktiska konsekvenser.

Kristdemokraterna har haft en viktig roll i denna kommun har jag förstått. Att man vågat stå upp för de som saknat egna megafoner genom åren gör att folk lyssnar extra noga på vad vi säger. Det förtroende är viktigt att förvalta och bygga vidare på.

Att få möjligheten att leda ett sånt parti är ett privilegium.

Aasa avgår som gruppledare och tidningen spekulerar...

2011-09-02T22:20:00.001+02:00

Svar om tvångssterilisering

2011-07-21T20:29:00.004+02:00

Läs här. Svar till Jakob Lundgrens insändare "Dags att köra över KD (igen)".

Jakob Lundgren har rätt på en punkt i sin insändare gällande tvångssterilisering av transexuella personer: Det är nu dags att se över lagstiftningen. På den punkten är vi överens. Vi kristdemokrater vill nämligen verka för en revidering av lagen. Lundgren tar däremot sig vatten över huvudet när han som miljöpartist tror sig ha god kunskap om hur utfallet blev på Kristdemokraternas riksting. Som lokalpolitiker tillika rikstingsombud vill jag därför komplettera hans bild.

Frågan om tvångssterilisering är komplex och har därför utretts de senaste åren. I grunden handlar de önskvärda förändringarna om att i någon form avskaffa kravet att någon måste vara steriliserad för att få byta kön juridiskt, det vill säga byta personnummer. Inte byta kön på operationsbordet som många verkar tro- utan på pappret. På kristdemokraternas riksting besvarades motionen som ville verka i denna anda. Motionen avslogs inte som Lundgren menar utan besvarades med hänvisning till Socialstyrelsens senaste utredning och det pågående arbetet i frågan.

Frågan om tvångssterilisering är alldeles för viktig Jakob för att förminska den till att handla om att köra över ett parti. Som kristdemokrat driver jag politik för att förbättra villkoren för de som många gånger saknar egna megafoner – inte för att sätta dit politiska motståndare. Transexualism utmanar vår uppfattning om manligt och kvinnligt och många transexuella personer möts därför med hat, rädsla och avståndstagande. Detta strider mot Kristdemokraternas uppfattning om alla människors lika och okränkbara värde. I kampen mot hat och rädsla är alla välkomna– även unga miljöpartister.

Soledad Henriquez
kristdemokrat

Stärk föreningslivets förutsättningar!

2011-06-19T10:09:00.001+02:00

På måndag behandlas kommunens budget för 2012 på fullmäktige. För att främja föreningslivet vill allianspartierna stötta de intiativ som leder till byggandet av en fotbollshall. Fotbollen behöver förutsättningar för att både utveckla bredd och spets och därför har vi under de samtal som genomförts mellan företrädare för fotbollen och kommunen varit positiva till att hitta samarbetslösningar. Det viktiga är att kostnaden för att nyttja den nya hallen blir så låg som möjligt och att subventionen av hyran blir likvärdig med andra hallars subventioner. Vi är dock medvetna om att detta inte räcker för föreningslivet.

Alliansen har i sitt lokala valmanifest inför valet 2010 prioriterat behovet av att ta vara på det ideella engagemanget samt kommunens skyldighet att uppmuntra och erkänna föreningslivets viktiga arbete. Vi föreslår därför i vårt förslag till budget inför 2012 två satsningar riktade till föreningslivet: en särskild satsning för att rusta upp de föreningsägda anläggningarna/lokalerna samt en satsning för att uppmuntra rörelse genom att fokusera på t.ex spontanidrott, icke-organiserade idrotter samt folkhälsa. Det är framförallt det gemensama ansvarstagandet för detta politikområde som vi vill främja.

Behovet av upprustning hos de föreningsägda lokalerna är idag till stor del okänt men uppskattningar som gjorts visar att det akuta behover ligger på ca 10 mkr. Det är mest troligt endast en liten del av det faktiska behovet och tyvärr är det är inga småpengar. Vill en idrottsförening t.ex byta tak på sin anläggning för att det regnar in kan kostnaden hamna på strax under miljonen. Det blir för många en svår uppgift att finansiera sådana insatser och det förenklas inte av att den totala årliga budgeten som avsatts för upprustning av denna typ av lokaler i kommunen ligger på 500 000 kr. Det är en matematik som inte går ihop. Vi måste göra ett försök att möta upp detta behov.

I ett demokratiskt samhälle är aktiva och framåtblickande folkrörelser med ett aktivt föreningsliv en oumbärlig tillgång. Föreningslivets ekonomiska förutsättningar kan därför inte bli något annat än en viktig politisk fråga. Utan alla dessa föreningar runt om i vår kommun skulle det nämligen inte finnas särskilt mycket kultur eller idrott. En konsekvens av allianspartiernas synsätt innebär också att andra bidrag (t.ex driftsbidrag) och hyressättningen av kommunala anläggningar kan behöva ses över för att möta upp föreningslivet. Ett av de senaste exemplen är hyressättningen för konstgräsplanen på Skyttis där fotbollsklubbarna tydligt signalerat att det är tufft.

Inga av dessa förslag är enkla att genomföra men vi tror inte bara på att bygga nya fina anläggningar utan påpekar dessutom att en ansvarsfull politik handlar om att förvalta det vi redan har. Det kommer krävas ett strategiskt arbete från kommunens sida men även näringslivet kan göra egna ansträngningar för att stötta föreningarna. På sikt ser vi att vårt uppdrag är att bidra till att föreningarnas visioner förvandlas till konkreta strategier på kommunal nivå.

Soledad Henriquez (kd)
Andre vice ordförande, Kultur- och fritidsnämnden i Örnsköldsviks kommun.

Att inte begripa

2011-05-25T20:57:00.013+02:00

Jag har haft kommunala uppdrag i ett par år nu (sedan 2006) och har en under en länge tid haft en och samma fundering. Idag på kultur- och fritidsnämnden fick jag anledning att fundera igen. Med anledning av att nämnden yttrade sig angående en motion från majoriteten rörande stödet till samlingslokaler hade vi allianspartier ett tilläggsyrkande. Motionens intentioner att öka stödet till bl.a upprustning är en sympatisk tanke och väl värd att bifalla. Det som däremot blir tydligt när vi för ett samtal kring samlingslokaler i kommunen är att vi förtroendevalda har ganska liten koll på vad som faktiskt finns därute. Misstolka mig rätt, enskilda ledamöter har god kunskap oftast om sitt närområde men det är något helt annat. Den samlade bilden kring de lokaler som människor använder sig av i kommunen finns ej bland politiker eller tjänstemän. Hur behovet ser i ut i praktiken kan vi inte svara på från kommunalt håll.

Vi ställde därför frågan och formulerade ett tilläggsyrkande där vi ville ge fullmäktige uppmaningen att be oss utreda frågan. Möjligtvis var det fel väg att gå men däremot blev det tydligt att majoriteten inte tycker att frågan är tillräckligt intressant. Alternativt tillräckligt prioriterad för utreda. Ordförande lät oss även förstå att ett sådant uppdrag är övermäktigt och möjligtvis skulle kräva en antal heltidstjänster för att fullfölja. Jag begriper inte logiken men förstår motiven. Idag har tjänstemännen säkerligen en hel drös uppdrag som politiken har gett dem. Problemet är att det inte blir färre uppdrag utan snarare fler. Men detta borde politiken kunna åtgärda genom att någon gång rensa skrivbordet på skräp och därigenom ge tjänstemännen en chans att leverera de saker som vi faktiskt är intresserade av.

Majoritetens motstånd i att utreda frågan har möjligen att göra med att de anser att frågan ska ställas i fullmäktige och inte på nämndsnivå. Jag tror snarare att majoriteten är rädd för att vi i oppositionen med en sådan utredning vill börja stänga ner olika samlingslokaler. Men där har de fel! Vi tycker de fyller en enormt viktig funktion i samhället. Vi har däremot problem med att vi inte har någon aning om hur det faktiska behovet ser ut. Och vi har definitivt problem med att satsa miljon efter miljon på Folkets park som går under täckmantel att vara en optimal samlingslokal.

I ett samhälle där vi vet att resurserna är begränsade och behoven oändliga måste vi börja fundera i nya banor. Förändringar i samhället gör att vi ställs inför nya frågor. Kan det vara så att vi i några byar kan optimera användningen av lokaler genom att styra medlen för att uppmuntra en förändring som ger mer? Att lägga en tusenlapp hit och en dit är kanske inte lika bra som att göra rejäla satsningar som är hållbara för människorna ute i bygden eller tätorten. Men utan några fakta kommer vi inte ta några steg. Varför kan man då inte göra en behovsinventering? Nej, för det är för jobbigt och skulle kräva för mycket resurser är svaret som socialdemokraterna i nuläget ger.

Min fråga blir då:

Hur kan vi garantera att vi använder allmänhetens medel på lämpligast sätt när vi inte vet hur det ser ut? Hur kan vi optimera användningen av våra resurser om behovet är okänt? Jag vet ej. I mitt eget hushåll är det onekligen en fördel av veta vilka investeringsbehov som finns för att kunna göra en prioritering. I det offentliga blir detta inte lika viktigt, tydligen.

Att vägra vara normen

2011-05-09T21:38:00.002+02:00

Det är inte lätt att vara avvikande. Samtalen i det offentliga blir alltmer civiliserade och tidigare självklara koder är svårare att tolka. Demokrati för allt del men även idag kan man vara för ung, för lite man eller för lite svensk för att tas på fullt allvar. Det är sant att genusanalysen tagits i beslag av vänstern men i vår strävan att vara så korrekta i den mer behagliga mittenfåran undviker vi själva problemet. Att det i samhället finns olika möjligheter och förväntningar på olika individer beroende på just vilka de är.

Normerna stör mig. Och allt viskande om detta är irriterande.

Inte minst blir detta uppenbart för mig när jag ständigt ställs i relation till den kultur som jag har mina rötter i. Där kvinnans roll är att mer eller mindre behaga och tillfredsställa. Kvinnor kan inte vara ledare. Du är visserligen duktig men du är kvinna. Det du gör i livet just nu kommer att gå över när du får barn. Du är dessutom på tok för ung för att kunna veta något. Så lek politik men för all del gå inte och tro att du kan göra något.

Jag har alla förutsättningar för att gå och bli en gammal bitter 27-åring. Men alldeles för rastlös och irriterad för att gå på de klassiska lärdomarna som vill överföras på mig av en annan tid. Och det får man hoppas att fler är. Kristdemokratin pratar om alla människors lika, unika och okränkbara värde. Det är en bra utgångpunkt som kan få konkreta effekter i politiken och samhället. Eller bättre sagt, en princip som bör genomsyra vårt framtida samhälle.

Där det inte spelar någon roll hur gammal du är, hur du ser ut, vem du älskar eller vad du heter-för att ha makt över ditt eget liv.

Grattis bloggen!

2011-04-10T22:24:00.003+02:00

Av en slump upptäckte jag att denna blogg fyller 5 år just idag. Jag har visserligen bloggat i någon form sedan 2001 men då var det inte här. Och då var det definitivt inte lika mycket samhällsinriktning på mina texter utan en 5 år yngre version av mig själv som använde internet mest som en dagbok. Just denna blogg är å andra sidan underbar om jag behöver minnas. Vad tyckte jag då? Tycker jag annorlunda nu? Det senaste halvåret har dock bloggen dock fått mycket lite kärlek. Mycket pga att det verkliga livet tar rätt mycket energi. Men jag vill ändå summera kort vad som hänt.

Under bloggens livstid har:

jag pluggat och tagit examen; skaffat mig ett jobb; köpt hus; skaffat sambo; flyttat till Övik; blivit vald till kommunfullmäktige; gått upp en 10 kg och slutligen: blivit mer av rebell än jag varit under tonåren.

Och hela denna resa finns dokumenterad här.
I någon form.

Scary.

Parboendegaranti

2011-03-31T20:06:00.003+02:00

Som det framgick i lördagens ÖA vill vi kristdemokrater att det ska finnas en parboendegaranti inom äldreomsorgen. Detta är en del av vår nationella politik. Enligt socialtjänstlagen/ § 20 ska kommuner inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad av äldre med behov av särskilt stöd. I vår lokaltidning har frågan aktualiserats om vad som händer när bara ena parten i ett parförhållande bedöms ha rätt till särskilt boende. Får de ändå, om båda vill, möjlighet att fortsätta bo i varandras närhet, eller kommer de att tvingas att bo åtskilda på grund av de regler som idag gäller?

Idag finns i vår kommun en parboendegaranti med inriktningen att ett par ska få möjlighet att bo tillsammans i varandras närhet om båda har behov av särskilt boende. Vi Kristdemokrater vill se en parboendegaranti i äldreomsorgen som säkerställer att detta också ska gälla om bara en av dem är berättigad till särskilt boende under förutsättning att båda vill detta.

Vår grundläggande värdering är att samhället ska prioritera våra äldres behov. Det är en fråga om människovärde. Att par måste bo åtskilda, mot deras vilja, är ovärdigt och omänskligt. Samhällets uppgift är att säkerställa och garantera att dessa par får fortsätta bo i varandras närhet. Det ska vara enkelt för paret att kunna vara tillsammans varje dag. Inga långa avstånd eller besvärliga bussturer ska vara ett hinder för detta. Det är vad vi menar med en parboendegaranti.
Soledad Henriquez och Magnus Aasa
Kristdemokraterna Örnsköldsvik
--------------------------
Insändare publicerad i ÖA.

Bra beslut om "papperslösa"!

2011-03-25T18:00:00.002+01:00

Skriver i partitidningen om uppgörelsen kring papperslösas rätt till vård.

Uppgörelsen angående vård till papperslösa är utan tvekan ett av de bästa och mest mänskliga besluten som fattats den senaste tiden. Stefan Svanström håller dock inte med om detta i sin debattartikel i Kristdemokraten 18 mars. I en argumentation byggd på begreppen medborgarskap, samhällskontrakt samt alla människor lika värde landar han i slutsatsen att denna uppgörelse är inhuman och skapar en omänsklig politik. Jag håller inte med.

Frågan handlar inte i första hand om huruvida vi vill driva en generös flyktingpolitik eller om negativa besked är nödvändiga eller ej. Frågan om vård till papperslösa är en rättighetsfråga utifrån principer som är överordnade statens rättigheter. Stefan Svanström skriver ”genom att driva fram detta beslut har vi kristdemokrater därmed också brutit mot en av våra viktigaste principer, att alla människor har lika värde”. Det är där ett av problemen ligger. Det är i Socialdemokraternas och Centerns partiprogram som man talar om alla människors lika värde. I Kristdemokraterna talar vi om ”alla människors lika, unika och okränkbara värde”. Den oro som Svanström ger uttryck för när han menar att uppgörelsen gör Sverige till ett land där människor ges olika värde är egentligen onödig och överdriven. Jag tror knappast någon svensk medborgare skulle vilja byta liv med en papperslös flykting enbart för att ta del av de många privliegier som nu denna grupp sägs ha.

Vi måste driva en politik som sätter människan före systemen. Faktum kvarstår att det i ett samhälle, trots regler, alltid kommer att finnas folk som faller utanför. De som inte följer överenskommelserna som gjorts av majoriteten. Hänsyn finns att ta i ett avseende även om nu dessa människor agerar felaktigt eller tom brottsligt. De som idag befinner sig i Sverige illegalt är nämligen inte mindre människor för att de saknar ett papper. I vår strävan att upprätthålla våra lagar kan vi inte gå så långt att vi genom att neka dem vård i slut?änden begår ett större brott. Jag är därför stolt över att vår syn på människovärdet tar sig så konkreta uttryck – nu får människor vård även om de betraktas som ”papperslösa”.

Soledad Henriquez, KD Örnsköldsvik

Idag om Gene fornby

2011-03-23T16:01:00.005+01:00

Vid dagens nämndssammanträde med Kultur- och fritidsnämnden behandlades frågan om kommunen ska överta byggnaderna från stiftelsen Gene fornby. Allianspartierna (kd), (c), (fp) och delar av (m) reserverade sig mot beslutet att överta "Järnkrogen" samt de på fastigheten placerade förrådsbyggnaderna.

Vi reserverade oss med hänvisning till att behovet av ytterligare lokaler i Domsjö-området utretts av förvaltningen och då inget sådant behov redovisades så bör inte kommunen överta byggnanderna och ytterligare utöka det fastighetsbestånd som redan finns i kommunens ägo. För oss handlar det om en prioritering av resurser.

Dags att göra om och göra rätt

2011-03-14T21:57:00.001+01:00

Insändare publicerad i Kristdemokraten. Läs här.
---------------------------
I det senaste numret av Kristdemokraten presenterar Emma Henriksson några av de förändringar som partiet gärna ser i socialförsäkringssystemet. Det är ett väntat och bra initiativ eftersom många kristdemokrater ute i landet säkerligen har väntat på förslag till justeringar som visar att vår politik sätter människan före systemen.

Det skulle inte förvåna mig om remissvaren på Framtidsgruppens rapport stödjer denna frågas tyngd för gräsrötterna. Jag vill därför uppmuntra riksdagsledamöternas arbete och samtidigt uppmana partiledningen att inte släppa frågan.

Enhetlig definition
Om det nu är så att vårt ”otillräckliga” agerande i denna fråga under valrörelsen ledde till att vi tappade stöd har vi nu inte råd att ligga lågt vad gäller agerande och politiska utspel. Faktum är att sjukförsäkringens fyrkantighet gör att människor hamnar i kläm. Detta i kombination med att begreppet arbetsförmåga får olika innebörd hos Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen skapar återigen problem för den lilla människan.

För många kan detta verka oerhört märkligt men även om man rent intuitivt kan säga sig ha en känsla för vad arbetsförmåga är saknas det i dag en enhetlig definition. I framtiden kan därför frågan behöva hamna på lagstiftarens bord.

Låt oss då hoppas på att vi som kristdemokrater inte ser människan som en ensam ö utan att vi sätter individens förutsättningar i relation till en verklig arbetmarknad.

Soledad Henriquez, Örnsköldsvik

Lovely. Lovely. Lovely.

2011-03-03T20:18:00.000+01:00

Det här med twittrandet

2011-02-02T21:18:00.003+01:00

Under måndagens möte valde ett par politiker att börja twittra under fullmäktige. Det blev ett par trevliga rader om det i tidningen. Men naturligtvis visade det sig att alla inte tyckte att det var så underbart. Fullmäktige är ingen lekstuga, menade en politiker.

Under dagen har jag fått höra en del kommentarer om detta. Och jag måste verkligen erkänna att det är en sån där nyhet som får en att skratta och skaka på huvudet. Tänk att vi inte har andra saker att tänka på. Eller åtminstone att prata om i det offentliga rummet. Fast å andra sidan. Hela denna diskussion har ju lett till att vi pratar demokrati och hur ledamöter ska kommunicera med sina väljare. Vissa menar att vi politiker ska förlita oss på dom klassiska medierna för att få ut vårt budskap men med tanke på utrymmet som fullmäktige får i medierna så kan man ju fundera. Skulle jag vänta på tidningen skulle jag behöva vänta på min egen pension. Jag menar, en recension kring hur majoriteten röstade är inte alltid det som folk är ute efter.

Men.

Det kan även finnas en poäng med att varje enskild ledamot åtminstone reflekterar kring sitt beteende i salen. Men långt viktigare hade det varit att diskutera härskartekniker i sammanhanget. Men visst, jag hör till de ledamöter som sitter i raden längst bak i fullmäktigesalen och som ser vad folk surfar omkring på. Inte alltid är det bara twitter och facebook. Eller allmänt bloggskrivande. Kan dessa personer däremot hålla uppe koncentrationen, så fine. Så länge surfandet inte blir som tv-flippandet hemma.

Där går min gräns. Sorry.

I tidningen

2011-01-27T22:11:00.001+01:00

I dagens ÖA går det att läsa om Gene fornby och vårt agerande. Läs här.

Gene fornby

2011-01-26T21:47:00.002+01:00

Det har varit mycket i tidningen om Gene fornby de senaste dagarna. I dag behandlade kultur- och fritidsnämnden ärendet som har att göra med ett köp av ett antal fastigheter från stiftelsen Gene fornby. Det fanns dock en hel del frågor och områden som vi i alliansen inte upplevde tillräckligt utredda för att ta ett beslut. Detta gällde framförallt påståendet om ett stort behov av samlingslokaler i området.

Alliansen i nämnden yrkade därmed återremiss i ärendet. Med uppmaningen till förvaltningen att utreda behovet av samlingslokaler i området samt tillsammans med stiftelsen undersöka om det finns andra intressenter som vill ta över byggnaderna. Majoriteten valde att ställa sig bakom vårt yrkande.

Denna dag kunde därför inte gå förbi utan en notering. Det är inte varje dag sånt händer.

Me like a lot

2011-01-12T22:48:00.001+01:00

Inför det nya året

2011-01-03T15:36:00.005+01:00

Bloggen tog semester strax innan jul. Nu när det nya året har startat vill jag önska er som läser detta - en god fortsättning på det nya året.

2010 har varit ett bra år. Det blev året som jag träffade min biologiska släkt, året jag tog körkort, kom in fullmäktige och köpte hus. Jag borde nästan medge att jag har samlat på mig en del vuxenpoäng det gångna året. Men det viktigaste är att jag har träffat så många människor som har gjort livet roligare. Valrörelsen var slitsam men framförallt rolig och gav mig en hel del möjligheter att utvecklas som människa och politiker.

Inte illa. 2010.

Nu har jag förhoppningar på att 2011 ska bli minst lika bra. Något säger mig att det kommer att bli riktigt bra.

Fullmäktige #2

2010-12-20T21:39:00.003+01:00

Dagens kommunfullmäktige var även årets sista. Men den 2:a under denna mandatperiod. Frågorna som kom att bli stora var förslaget till miljö- och energistrategi, införandet av internbank samt bildandet av ett bolag Tora AB med uppdrag att uppföra och driva en anläggning för torrifiering av biomassa. Även omförhandlingen av avtalet med Folkets Park skapade lite diskussion. Om inte annat var den denna fråga som engagerade mig mest.

Dagens fullmäktige antecknar jag i minnet eftersom det var första gången jag gick fram till talarstolen. Och talade naturligtvis. Min tal gick ungefär så här:

Det fanns en tid när folketspark-rörelsen fyllde en viktig funktion i vårt samhälle. Dels hade man en viktig roll i demokratiutvecklingen, gav liv till föreningslivet och skapade samlingslokaler för människor. Det var då. Men nu är nu.

Grunden till avtalet är att föreningslivet i Örnsköldsviks kommun skall ha tillgång till subventionerade lokaler. Men jag ställer mig frågan varför det är just detta som ska subventioneras? Och framförallt undrar jag hur behovet av subventionerade lokaler ser ut hos föreningarna. Hur har det sett ut? (...) Som kristdemokrat tror jag inte på att bevara för bevarandets skull. Utan vi behöver svar på dessa frågor. Därför ställer jag mig bakom det Ulrik sagt tidigare och yrkar återremiss.

Jag sa naturligtvis en del andra saker. Bland annat fick jag i inledningen med om att jag är kristdemokrat och brinner för solidaritet med de svaga och förtryckta och förvaltande av miljön. Sedan blev det ett verbalt tummen upp för arbetet med integration som Leif Lindholm tog upp. Men tja, som vanligt får jag lite av en blackout efteråt. Minns inte riktigt exakt vad jag sa.

Men nu när jag varit upp en sväng så är det bara att köra vidare. Driva en kristdemokratisk politik som tror på att kommunen ska tjäna medborgarna och inte tvärtom. En konstruktiv oppositionspolitik där fokus bör ligga på att fråga, ifrågasätta och lägga fram egna förslag.

Även om jag var helt slut på när jag kom hem var jag enormt glad över att jag i mitt inledande tal tackade för att jag fick vara där (i fullmäktige). Jag tackade då inte dom andra politikerna i salen naturligtvis. Utan mitt eget parti och väljarna som kanske satt därute och lyssnade på radio som valde att rösta på oss.

Nu dags att sova. Imorgon är man på jobbet igen.

En vanlig söndag

2010-12-19T14:32:00.000+01:00

Kristdemokraterna 2.0?

2010-12-17T19:06:00.001+01:00

Inlägg publicerat på Kristdemokratens hemsida.

----------------------------

Vi har den senaste tiden fått stå i rampljuset. Tacksamt för oss kristdemokrater som många gånger inte får samma utrymme som moderater eller socialdemokrater i medierna. Nu när debatten flyttat in i våra interna forum kan vi forsätta prata om politikutveckling. Jag väljer att ta vid där Ingvar Svensson, i Kristdemokraten den 24 november, efterlyser ideologisk skolning och debatt.

Det finns naturligtvis en svårighet med att definiera sig ideologiskt i ett land där statsvetenskapen i sin enkelhet främst pratar om socialism, liberalism och konservatism. Jag ser dock en fara med att vi kristdemokrater kapitulerar inför denna grova indelning. Dels för att vi inte hör hemma i någon av dessa ideologiska fåror men även för att det skapar en oerhörd förvirring.

Visst kan vi hitta likheter mellan vårt uttryck ”verklighetens folk” med liberalismens strävan att befria individen från statens förtryck. Likväl finns likheter med socialismen i synen på ekonomi och marknad där avskaffandet av marknadens brister är ett politiskt mål. På senare tid är det dock inte dessa ideologier som fått sig ett ”uppsving” i vår interna debatt utan konservatismen.

Det finns de som väljer att kalla sig konservativa i partiet. Det finns de som väljer att kalla oss värdekonservativa. För att vi gillar familjen, lyfter fram samhällets goda etiska värden och för att vi tidigare utmärkt oss i frågor som rör homosexualitet, abort och alkohol. Men att ha element från en viss ideologisk inrikning är inte samma sak som att vara ett samlat uttryck för den ideologin.

Konservatismens fokus på den egna nationens politiska och kulturella identitet är problematisk. Som kristdemokrat klappar inte mitt hjärta i första hand för staten eller nationen. Dessa enheter ser jag enbart som verktyg för att bygga system som bjuder in oss att vara världsmedborgare. Där våra mentala gränser bryts ner så att vår egoism som säger att det är okej att roffa åt sig får utmanas i mötet med vår nästa.

Ett sådant sätt att tänka lämnar spår i vår syn på rättvisa och fördelning på ett globalt plan men har även andra effekter. Det är långt mycket viktigare att vi pratar förhållningssätt och relationer än att försöka avgränsa alternativt definiera saker och ting. Att skapa gränser, bygga murar och skapa motsättningar mellan olika grupper i samhället är inte särskilt kristdemokratiskt.

Begrepp som ”kulturarv” ska inte användas för att exkludera människor utan för att öppna upp för en nyfikenhet och reflektion kring kulturen. Vikten av detta har inte minskat i tider som dessa och då gäller det att vi håller vår ideologiska kompass rätt i handen.

Vår samhällssyn har konsekvenser på vårt agerande som politiskt parti. I den process som vi befinner oss nu blir det därför viktigt att inte enbart prata om sakpolitiska frågor utan även göra den ideologiska debatten tillgänglig för oss alla. Det finns inget egenvärde i att föra en förnyelsedebatt utan att koppla ihop verklighetsbeskrivning, grundläggande värderingar och sakpolitik.

I det läget blir det extra viktigt att inte börja famla runt i mörkret efter en ny ideologi när vi har en fullt fungerande som kort och gott heter kristdemokrati.

Soledad Henriquez
Örnsköldsvik

Samtal på väg till fikat

2010-12-09T22:36:00.003+01:00

Kollega: Du ser trött ut.

Soledad: Ja, jag råkade somna strax innan "Bonde söker fru" och sen hade jag inte helt lätt att somna. Så jag satte mig och skrev klart en debattartikel som jag jobbat med en vecka eller så. Alltså inte effektiv tid eller så men du fattar.

K: Jaha...

S: Sen blev jag klart först vid ett-tiden. Och då skickade jag in den direkt till tidningen.

K: Undrar om det blev så bra?

S: Jadu, så här i efterhand kanske det inte var så smart att skicka in den vid just den tidpunkten. När man inte riktigt minns resultatet.

K: Jag tänkte att det kanske var så Torbjörn Westman gjorde.

*skratt*

Inte det smartaste, nej.

2010-12-04T17:21:00.003+01:00

Man slutar aldrig att förundras över hur lågt vissa enskilda politiker kan hamna när de anstränger sig för att synas. Men Torbjörn Westman (s) körde sin grej då han gjorde en liknelse mellan moderaterna och Hitler i ortstidningen. Han fick visserligen lite publicitet men på köpet gjorde han bort sig. Som en bonus fick han verbal smisk av ÖAs Anders Rönmark. Väl förtjänt.

Dagens tanke

2010-12-01T23:13:00.002+01:00

Vissa dagar blir helt enkelt annorlunda. Som idag. Jag väljer att ödmjukt konstatera att jag bara är människa och ibland är helt enkelt oförmögen att få fram min poäng eller hantera saker som jag vanligen klarar av. Det är väl bara så att vecka 48 visat sig vara lite utöver det vanliga.

Plats 56

2010-11-30T22:23:00.003+01:00

Det vore kanske lägligt med några kommentarer med anledning av att nya kommunfullmäktige drog igång igår. ÖA skriver lite om fullmäktige här.

Fullmäktigesammanträdet igår var:

Bitvis kul.

Lite överraskande i voteringen om ombud.

Fokuserade på ungdomsarbetslösheten.

Och på soporna och avgifterna.

Välförtjänt av mega sockerkick vid 18-tiden.

Vi kristdemokrater yrkade på återremiss av ärendet som hade med Miva och avfallstaxorna att göra med motiveringen att det fanns en hel del obesvarade frågor i ärendet. Sedan lyfte vi även den pedagogiska utmaning när höjningen av taxan uppfattas som ett straff för att man blivit bättre på att källsortera. Onekligen fel signaler till folk men sanningen är också att miljötänkande också måste kosta i vissa lägen. Onekligen en svår avvägning.

Då vi tyvärr saknade två röster för att få återremitera ärendet (trots att vi fått stöd av miljöpartister och andra) valde vi att avstå från att rösta i frågan. Jag personligen för att jag uppfattade att underlaget var för bristfälligt för att ta ställning. Vi reserverade oss i beslutet om att ta beslut i frågan under gårdagens fullmäktige. I dagens ÖA fick däremot reportern till det att vi reserverade oss mot beslutet att höja. Och där valde vi som sagt att inte rösta.

Om jag ska sammanfatta så är fullmäktige lite som kultur- och fritidsnämnden. Fast fler människor och större/kallare lokal. Och likt nämnden är det alltid roligare dagen efter av någon anledning. För då kommer man ihåg det roliga och glömmer alla dessa minuter som kanske inte var fyllda av jätte viktigt innehåll.

Bara papper

2010-11-22T22:33:00.006+01:00

Idag trillade handlingarna till kommunfullmäktige ner i postlådan. Tillsammans med räkningar och uppmaningar från mina två favorit biståndsorganisationer att ge. Och jag må säga att det faktum att det trillar ner handlingar i postlådan vanligtvis inte förtjänar ett inlägg.

Men idag så är det värt dessa ord.

För att det nästan var något speciellt över studen då jag öppnade brevet. Och såg den vanligtvis så oerhört fula framsidan till bunten. Det är trots allt första gången i mitt liv jag får detta brev och jag kan garantera att dessa handlingar är utvalda då de kommande knappast kommer att mötas med samma entusiasm. Att bli förtroendevald och att få vara en del av kommunfullmäktige den kommande mandatperioden är en stor grej för mig. Förhoppningsvis lär man sig svängarna hyfsat fort. Så kan man börja agera och driva politik även där.

Kris

2010-11-19T22:51:00.004+01:00

Vore konstigt att inte kommentera senaste veckans nyhetsinslag om Kristdemokraternas interna förändringsprocess. Vissa väljer att kalla det kris men jag tror snarare att ordet "kris" är så oerhört populärt i år att vi har svårt att använda andra ord överhuvudtaget. Vi har bl.a den ekonomiska krisen och krisen i kungafamiljen.

Naivt vore att tro att politiska partier är statiska. Partier ska vara i ständig förändring och vi vore i en rejäl kris om ingen hade något att ifrågasätta. Ser själv fördelar med att partiets roll i alliansen tas upp men även att kommunikationen ut till väljarna inkluderas i analysen. Lagom lämpligt är å andra sidan att "krisa" tillsammans med andra partier som är så mycket mer intressanta att analysera för journalister. Men sedan är det ju alltid så att den interna diskussionen inte alls behöver se ut som den i medierna.

Jag tror helt enkelt mycket att kritiken mot ledarskapet handlar i grund och botten om en kritik mot politiken. Kan det vara så att de som vill ha partiet åt ett visst håll börjar skramla högt i sina grytor? Mest troligt är det så. Med detta vill jag säga att det rätt och riktigt att vi måste analysera och förändras men lika viktigt är det att parallelt föra en ideologisk diskussion. Och tro mig, nu fortsätter de interna diskussionerna om partiet ska gå åt höger eller mitten. Lite media och strålkastarljus är ju ett optimalt bränsle i politiska diskussioner.

För ca 3 år sedan skrev jag ett inlägg som just har att göra med denna interna diskussion. Precis som då håller jag tummarna för en svensk kristdemokrati som även i framtiden skippar begreppen värdekonservatism, höger eller borgerlig när det definerar sig själv.

Att landa

2010-11-12T22:25:00.002+01:00

Det är inte lika lätt att skriva här. Inte för att jag saknar grejer att berätta utan snarare för att jag skaffat mig en konkurrent, en enklare dagbok.

Det började som terapi.

Komma hem från jobbet. Skriva av sig. Lämna alla tankar i boken. Det var tanken. Men så istället skriver jag om allt annat där också. Så här blir tomt. Men om ett par veckor drar kommunfullmäktige igång och då kommer jag säkert igång igen.

För i det offentliga har min blogg en roll, om än den är blygsam och inte alltid särskilt värdig en statsvetare. Så kommer jag tillbaka.

Strax efter att jag landat.

Friskhetstecken i Sundsvall

2010-11-02T21:51:00.005+01:00

I Sundsvall har miljöpartiet valt att bli kompis med alliansen. I praktiken innebär det att kristdemokraterna Sundsvall hamnar i majoritetsställning. Läs om detta här. Det är onekligen uppfriskande att det kan bli sådana allianser där man förenas för att bryta ett oerhört långt socialdemokratiskt styre.

Lovely.

Jag har nämligen oerhört svårt för när ett och samma parti går och styr något i 30-40 år. Jag tror att det varken blir särskilt effektivt eller visionärt. Framförallt tror jag att politiken blir lite trist eftersom det ändå är samma parti, många gånger samma personer och onekligen samma politik som gäller år efter år. Det finns även en risk att den offentliga förvaltningen och det politiska (läs: ett specifikt parti) växer samman. Vilket i sig är ett stort problem.

Byte av majoritet efter 3o år är ett friskhetstecken. Egentligen oavsett vilket parti som kan tänkas ha suttit innan. Detta eftersom partier har en tendens att sluta förnya sig då det inte finns kris av något slag. Och förnyelse är bra. Nya idéer måste få vara välkomna och även nya människor. Annars finns risken att gamla rävar som saknar gnistan får sitta vidare utan att prestera eller känna sig sporrade att göra bättre ifrån sig för medborgarna.

Lite flås i nacken ska vi politiker allt ha. Och lite mer sånt behöver vi i Örnsköldsvik. En opposition som på allvar kan ta matchen med socialdemokraterna och som inte enbart förknippas med ett ständigt tjatande om Sekab. Det är visserligen ansvarsfullt och nödvändigt att både ifrågasätta alla super knasiga idéer som verkar ha funnits i detta bolag men det är långtifrån det enda vi är bra på.

Ondska

2010-10-26T00:46:00.002+02:00

I slutet av månaden kan man känna att räkningar är rätt besvärliga. Rent av onda. Speciellt om man som mig är inne i renoveringen av ett gammalt 60-tals hus. Men denna räkning som trillade ner idag talade sitt tydliga språk, på så många vis.

Etiketter - bra på köttfärs inte på människor

2010-10-17T21:52:00.009+02:00

I dessa tider då identitetsfrågan verkar vara uppe på tapeten kunde inte fredagens besked komma mer lämpligt. Mitt i ett telefonsamtal fick jag veta att min mor flyttar tillbaka till Sverige efter sju år i utlandet. Och att hon kommer om ca två veckor. Efter både glädjehopp och tårar fann jag mig själv i en hel del djupa reflektioner. Jag må väl erkänna att jag under åren som följde hennes flytt ner försökte förtränga min saknad. Så kommer hon tillbaka. Kvinnan som påminner mig om att min identitet är komplex. Som under hela min barndom pratat om att jag borde vara stolt över att vara chilenare och som under mina vuxna år ibland stör sig över hur svensk jag kunde bli.

Mamma påminner mig om min identitet och uppväxt. Vilket får mig att tänka på alla år av fifflande med etiketter på mig själv.

Efter år av att försöka sätta etiketter på mig själv kan jag idag se att jag kan vara både svensk, chilensk, kristdemokrat, öviksbo och arbetsförmedlare simultant. Dessa identiteter behöver nämligen inte konkurrera ut varandra. Framförallt inte begreppen som har att göra med någon slags nationalitet. Jag tror just därför inte på idéer som säger att människors identitet är något som är enkelt att definiera. Något som går att fånga i en ram. I vissa lägen ser jag mig som världsmedborgare och ibland som butsjöbölebo. Det är helt naturligt och rätt.

När andra därför vill använda sig av deras föreställningar om min eller vissa gruppers identitet blir jag väldigt arg och frustrerad. Speciellt om man använder sig av detta för att exkludera. Det är i retoriken om "vi" och "dom" som vi kan hitta grundstenarna till alla möjliga slags dumma idéer. Till exempel tanken om att personers hudfärg kan säga om de är svenska eller inte. Det finns väl knappast något som irriterar mig mer. Eller jo, tanken om att personer med funktionsnedsättning inte är lika mycket värda irriterar mig på samma sätt. Och minst lika intensivt.

Etiketter. De hjälper oss stackars människor att orientera oss i förvirrade lägen men är knappast nödvändiga för överlevnadet. Etiketter gör sig bra på köttfärspåsen i frysen men knappast på mig som individ. Istället är det nog klokare att satsa på att se sig själv, acceptera sig själv och möta andra. Inte för att det alltid är jätte enkelt men principen borde gälla såväl på individnivå som i nationsnivå. När vi så gärna vill dela in olika människor i fack och ge dem egenskaper, intressen och diverse annat kanske det är dags att ta ett steg tillbaka.

Just då borde vi kanske slappna av och lägga alla klisterlappar på hyllan. För att inse att ödmjukhet och öppenhet är betydligt mer användbara egenskaper än förmågan att kategorisera människor i grupper.

Ingen kioskvältare

2010-10-16T08:24:00.002+02:00

Tidigt på lördagsmorgonen möts jag av nyheten om att det finns förslag på namnbyte inom Kristdemokraterna. Eller bättre sagt ungdomsförbundet har ett förslag. KDU:s kriskommission bestående av representanter från ungdomsförbundet men även av andra partister och debattörer presenterar snart sin rapport. Och enligt nyhetsmorgon så presenterar de ett förslag på nytt partinamn: Familjepartiet Kristdemokraterna.

Jag är inte jätte imponerad. Tror nämligen att ordet "familj" redan ingår i gemene mans föreställning av Kristdemokraterna. Så för mig är det nya förslaget ingen kioskvältare. KD är familj, äldrepolitik och vård. För många. Sen är KD för en del människor även en hel del massa andra grejer som inte är så roliga. I det läget handlar det att bygga upp ett varumärke som är trovärdigt men även som leder partiet in i framtiden. Naturligtvis är det så att förändringsprocesser inom partier är så mycket mer än ett namnbyte. Men att ändra namn har naturligtvis en viktig symbolisk betydelse. Om det nu skulle bli av.

SvD skriver om processen av omvärdering som partier går igenom här.

Politik på hög nivå

2010-10-05T22:03:00.003+02:00

Idag har det hänt grejer. Nog för att många tyckare inte var särskilt imponerade. Själv missade själva sändningen av regeringsförklaringen och presentationen av ministrarna. Det blev inte förrän sent jag fick veta vad som blivit då jag är på tjänsteresa. Kristdemokraterna har fått en ny minister, Stefan Attefall, och jag säger yeah! Detta innebär nämligen att en ung, driven politiker från Mullsjö får komma in i riksdagen. Som är 23 år. Och sånt gillar jag. Även den yngre delen av befolkningen bör representeras i våra folkvalda församlingar.

Ser man på den lokala nivå är det endast fyra personer i Örnsköldsviks nya kommunfullmäktige som är under 30 år. Inte lysande siffor. När vår lokala tidning valde att presentera vilka som blivit invalda nöjde man sig att konstatera fakta. Medelåldern har gått ner från 50,7 till 49,6 år. Inte direkt imponerande.

Tack!

2010-09-26T20:41:00.002+02:00

Dagarna går och livet börjar smått bli mer normalt. Vill innan jag går vidare med allt tacka alla er som valde att rösta på mig i riksdags- och/eller kommunvalet.

Jag har nu kommit in i kommunfullmäktige. Vilket känns oerhört roligt eftersom jag har många idéer och tankar på hur jag vill påverka för att den här kommunen ska bli bättre. Imorgon fortsätter vardagen med en resa ner till huvudstaden. Där ska jag lära mig mer om arbetslivsinriktad rehabilitering. Vardagen kommer långsamt tillbaka. Så äre.

I väntan på onsdagen

2010-09-20T23:46:00.001+02:00

Gårdagens valresultat var ingen höjdare. Det värsta av allt är att ett främlingsfientligt parti har kommit in i riksdagen. Ett parti som tycker att vi som kommer från andra länder inte är lika mycket värda (som övriga svenskar) eller att vi för den delen hör hemma i Sverige.

Söndagen blev en grå dag. Svart dag. Igår var jag ledsen, arg och förbannad. Idag är jag mest taggad. För om detta inte är ett tecken på att vi måste fortsätta kämpa för människovärdet vet jag inte vad det är. Detta är från mitt eget material inför valet:

I ett mänskligare Sverige har alla samma värde. Det är inte knutet till olika stadier i ditt liv eller dina förmågor och egenskaper. Kristdemokraterna tror på ett samhälle där funktionsnedsättning inte blir ett handikapp. Där din etniska tillhörighet, ålder, sexuella läggning eller ditt kön inte avgör dina möjligheter att få ett jobb eller att förverkliga dina drömmar. Diskriminering är ett hot mot både människovärdesprincipen och demokratin och måste därför bekämpas kraftfullt.

Något säger mig att jag kommer ha att göra den kommande mandatperioden. Förhoppningen är att jag kommer in i Örnsköldsviks fullmäktige. Jag är 2:a och vi har fått 5 mandat. På onsdag vet vi hur personkryssen ser ut.

Så frågan återstår:

Får Öviks kommunfullmäktige sin första mapucheindian?

P.S
Visserligen 50 % indian rent biologiskt men 100 % norrlänning. Så, särskilt exotisk är jag inte. Jag menar, jag bor i Butsjöböle. Det säger allt.

Sista rycket!

2010-09-19T08:59:00.003+02:00

Är hemma en sväng efter att ha farit ut och lämnat valsedlar i vallokaler. Tanken var att jag skulle stanna kvar men då jag inte hunnit med frukosten så blev det en sväng hem. Lite senare idag kommer jag stå utanför vallokaler både inne i stan och närheten där jag bor.

Det är detta som är sista rycket!

Imorgon tänker jag på Oswaldo

2010-09-18T22:43:00.004+02:00

Efter allt arbete man lagt ner denna valrörelse så är vi snart där. Valdagen är imorgon och det känns onekligen spännande. Spännande eftersom jag kandiderar men också för att det är en mätning för hur starkt stöd vi kristdemokrater har bland vanligt folk. Imorgon bitti startar dagen med att jag ska ut till Domsjö när vallokalerna öppnar. Detta för att lämna lite valsedlar, eftersom det är något vi partier måste fixa. 08:00 känns tidigt en söndag men vad gör man inte för demokratin? Sen ska jag varva dagen med att vara ute runt vallokalerna i stan för att sedan avsluta det hela med valvaka.

Imorgon lovar jag er att jag kommer att tänka på alla demorkatikämpar ute i världen. Och kanske framförallt kommer jag att tänka på Oswaldo Payá som jag träffade för ett par år sedan på Kuba. För när man träffat någon som kämpar för yttrandefrihet och får betala dyrt för detta värderar man det man har mycket mera.

Imorgon är det den finaste dagen vi har. Då får vi lägga vår röst på den vi vill utan att riskera våra liv. Våra jobb. Våra barns skolgång. Eller vår frihet. Min dröm är att alla människor på jorden också ska ha den möjligheten och inte tystas av tyranner som bara ser till sitt eget bästa.

Varför kristdemokrat?

2010-09-17T22:16:00.002+02:00

Jag har många gånger under denna valrörelse fått frågan om varför jag valde att bli kristdemokrat. Jag gillar frågan eftersom den förutsätter att ingen valt åt mig. Inte min familj eller mina föräldrar. Jag önskar ibland, att många fler och framförallt fler nu på söndag gör ett aktivt val för vad de tror på.

Internationell solidaritet.
Mitt engagemang för de allra fattigaste på denna jord är en av mina starkaste drivkrafter. För mig var det biståndsfrågorna och den gränslösa solidariteten som gjorde att jag valde Kristdemokraterna. Kristdemokratin som ideologi talar om just syskonskap och betonar människors ansvar för varandra oberoende på var på jordklotet man bor. Därför kämpar vi bl a för att Sveriges bistånd ska vara generöst.

Ofullkomlighet.
Förutom detta tror jag på att demokrati mår bra av utmaning, omväxling och ifrågasättande. Vi kristdemokrater pratar om att människan är ofullkomlig. Vi är inte perfekta. Och eftersom människor inte är perfekta är inte heller system eller partier fullkomliga. Många gånger kan jag som icke-socialistisk politiker möta en ganska märklig syn på ledarskap från socialdemokratiska kollegor. Man är liksom aldrig beredd att säga att man gör fel eller att sätta ett mänskligt ledarskap i fokus. Det blir viktigare vilken stämpel som sitter på förslaget istället för att se om det är bra eller inte. Jag gillar inte det. Principen om ofullkomlighet innebär i praktiken att vi kristdemokrater säger att det aldrig kan finnas ett parti som kan säga sig äga hela receptet. Hela sanningen. Därför kan vi enbart bygga ett gott samhälle i samförstånd med andra. Andra människor och andra partier.

Pengar är inte allt.
Graden av medmänsklighet i samhället är viktigare. Vi kristdemokrater utmärker oss för att vi bygger vår politik på värderingar. T ex det är mycket tal om kunskapsuppdraget i skolan men sällan om elevernas fysiska och psykiska arbetsmiljö. För mig är det viktigare att eleverna mår bra och får ta del av en miljö som lär dem tolerans och respekt för varandra. För saknas detta så finns det ej heller särskilt mycket tid för att lära sig. Om man blir mobbad, mobbar, kallar andra fula saker så spelar det ingen roll hur bra pedagoger man har. Skolan har här ett viktigt uppdrag.

Dessa är mina starkaste skäl. Jag har många gånger hört av både socialdemokrater och andra att jag är bra men på fel sida. Jag tror inte på sidor. På motstånd. På konflikter. Jag tror på att politiken måste samarbeta mer. Rent ideologiskt är jag kristdemokrat för att jag tror på solidaritet gentemot de svaga men skulle aldrig försvara mitt parti till absurdum om jag såg fel.

Jag tror på ett samhälle som ger alla möjligheten att uppfylla sina drömmar. Det beror nog på min egen resa i livet. Jag växte upp i ett hem som var fattigt på pengar men inte på kärlek. Jag minns särskilt en gång när jag gick i mellanstadiet. Med scouterna hade vi åkt till badhuset i Timrå och i kön minns jag att jag ljög och sa att jag glömt pengarna hemma. Faktum var att jag aldrig hade fått pengar. För jag visste att mamma inte hade. Och jag ville så gärna bada så jag for ändå och sa till mamma att det var gratis. Själva minnet får mig att bli ledsen, för det påminner mig om att det idag säkert finns barn som gör samma sak. För att de är fattiga. I Sverige. Det ska inte behöva vara så. Och får jag chans att påverka samhället i bättre riktning gör jag det.

Därför är jag kristdemokrat.

Politik är inte religion.

2010-09-15T20:50:00.004+02:00

Ibland när jag är ute på skolor möter jag ofta människor som har en bild av att Kristdemokraterna är ett religiöst parti. Jag tror det mest har att göra med namnet, folk blir förvirrade och osäkra. Lärare blir förvirrade när jag menar att politik och religion är två olika saker.

Så jag säger det igen.

Politik är inte religion. Religion är inte politik.

Vi kristdemokrater pratar däremot om att vi bygger vår politik på värderingar. Den kristna värdegrunden är den som ger oss vårt namn och där är vi inte ensamma eftersom vi är en del av den Kristdemokratiska Internationalen. Som för övrigt är bland de största partiorganisationerna i världen. Med kristen värdegrund menar vi bl a en sån enkel princip som att du ska behandla andra som du själv vill bli behandlad. Omsorgen om de svaga och sjuka är också något som vi har med oss från den kristna etiken.

Svårare än så är det inte.

För mig som kristdemokrat blir därför relationen med andra medmänniskor viktigt. Medmänsklighet är överordnat mycket annat. Och här handlar det inte enbart om medmänniskorna i Sverige utan i hela världen. Just därför driver vi biståndsfrågorna starkt eftersom vi anser att solidaritet inte har några gränser.

I dagens ÖA

2010-09-14T20:48:00.002+02:00

Valet handlar inte bara om kronor och ören!

Politik handlar om att våga drömma. För mig handlar valet den 19:e september inte i första hand om kronor och ören utan om grundläggande värderingar. Det är långt mycket viktigare att vi mår bra som människor och samhälle än att vi producerar och tjänar massor med pengar. Det är en anledning till varför jag kandiderar i höstens val. Jag är nämligen övertygad om att det behövs en ung röst som brinner för solidaritet och människovärde.

Vi kan inte leva i ett samhälle som värderar människor olika beroende på deras förutsättningar och bakgrund. Människovärdet har inget att göra med prestation utan existerar helt oberoende av vad du och jag är. Här har vi en hel del utmaningar framför oss. Framförallt när vi i dessa valtider pratar mycket jobbpolitik. Det faktum att personer med funktionsnedsättning har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden har inte att göra med att dessa individer inte vågar ta för sig. Det har att göra med samhällets bristande förmåga att tillgodose deras behov.

Ett steg i rätt riktning är att satsa på att förbättra lönebidragen och låta den offentliga sektorn visa vägen genom att nyanställa 10 000 personer med funktionsnedsättning i landet. Men det är minst lika viktigt att bota okunskapen och jobba aktivt med att förändra attityder. Detta kan vi göra lokalt. Det är visserligen ingen enkel uppgift men här vill jag vara med och förändra!

Ett medmänskligare Sverige är för mig ett Sverige som inte enbart ser till sitt eget bästa utan också visar solidaritet. För även om vi har en del att göra på hemmaplan finns det drygt en miljard människor som lever i extrem fattigdom runtom i världen. De har varken rent vatten, mat eller tillgång till grundläggande vård. Jag tycker att det är fel och orättvist. Här har den rika världen ett stort ansvar. Och eftersom Vi är den rika världen bör Sveriges bistånd vara generöst. Vi ska värna enprocentsmålet och se till att biståndspengarna används på rätt sätt. Men vi bör även ha jordens fattiga, förföljda och förtryckta för ögonen när vi formar vår politik på alla områden.

Jag är övertygad om att det vi gör idag, gör vi för morgondagen. Jag väljer att kandidera med frågor som inte nödvändigtvis handlar om hur tjock eller smal din plånbok kommer att vara de kommande fyra åren. Det beror helt enkelt på att jag tror att utveckling inte enbart går att mäta i kronor. Graden av medmänsklighet i samhället tycker jag är minst lika viktigt. Håller du med mig är du välkomen att kryssa mig den 19:e september!

Soledad Henriquez (kd)
Kandidat till Sveriges Riksdag och Örnsköldsviks kommunfullmäktige

Min låt

2010-09-13T20:29:00.003+02:00

Denna valrörelse har jag fått mig en egen låt. Magnus Aasa (gruppledare för Kristdemokraterna i Örnsköldsvik) har skrivit en liten introlåt till alla oss toppkandidater. Min låt bygger på musiken från följande Youtube-klipp och har följande text:

Solidaritet, det är för våran Soledad Henriquez något som engagerar och inspirerar allt hon gör. För hon är för. Solidaritens kraft för varje minoritet. För Soledad är god tillgänglighet en självklarhet för alla.

Rösta för solidaritet för alla. Rösta på Soledad Henriquez för alla.

Bäst idag

2010-09-09T21:47:00.004+02:00

I slutet av ett samtal med en kund som jag endast pratat med en gång tidigare i telefon kom dagens bästa kommentar. Efter överenskommelsen om att vi skulle återkomma till varandra kom de oväntade orden i slutet:

- Men du, lycka till i valet!

Ja, ni. När jag fattat vad han menade och insett att min namn kanske inte är så pjåkigt trots allt, var det bara att tacka och ta emot med ett leende. Och vara så där neutral och fin. Som en offentlig tjänsteman ska vara.

Kristdemokraten inom mig sa däremot: Jippiyeah! Men det kan man ju inte säga. Om man ska vara proffesionell.

Skolan

2010-09-08T21:47:00.003+02:00

Har nyss kommit hem från en debatt om skolpolitik som Lärarnas anordnade idag i Stadshuset. Intressant men ibland svårt att uttala sig om detaljer.

Tog upp det faktum att skolan inte bara har ett kunskapsuppdrag men också ett uppdrag att se till att elever har en god fysisk och psykisk arbetsmiljö. I dag är det så att många unga mår dåligt. Den senaste rapporten från Socialstyrelsen visar att ohälsan bland unga ökar, bl a hos unga tjejer. Detta måste vi göra något åt! Jag menar, mår man dåligt spelar det ingen roll hur bra pedagoger vi har i skolan. Därför borde värdegrundarbete prioriteras högre. Och då inte som något dammigt dokument utan som en verklig implementering av respekt för varandra, och allas lika okränkbara värde.

Det är vad jag och kristdemokraterna driver.

Postlådor

2010-09-07T21:23:00.006+02:00

Kan vara rätt fina, har jag insett ikväll. Och kan ha tunga lock. Men det finns en klar fördel med att bo på landsbygden när man ska dela ut material, eftersom postlådorna håller ihop. Nu har jag tagit en sväng runt Gerdal, Haffsta, delar av Överhörnäs och Åte med lite samhällsinformation.

Butsjöböle sparar jag till imorgon.

Är det inte så att man sparar det bästa till sist? Eller nått.

Politik handlar inte om kronor och ören

2010-09-06T22:14:00.002+02:00

Fick hem partiets tidning idag "Kristdemokraten" och i den hittade jag en insändare som fick mig att stanna upp. "Politik handlar inte om kronor och ören", gick det att läsa. Det var nästan så att jag var tvungen att kolla att det inte var jag som skrivit den, mer träffsäker kunde den inte vara. Du kan läsa insändaren här. Jag håller visserligen inte med om allt som skribenten skriver.

Men en sak ska jag säga, detta håller jag fullständigt med om:

"Solidaritet är naturligtvis inte bara en fråga om översvämningarna i Pakistan eller jordbävningen på Haiti. Det är ett förhållningssätt till medmänniskan som också politiker har ett ansvar för att skapa."

Min mors röst

2010-09-05T21:25:00.005+02:00

Min mor som bor i utlandet och inte är särskilt insatt i politik begav sig häromdagen till ambassaden i Santiago för att rösta i riksdagsvalet. Hon skulle natuligtvis lägga sin röst på sin dotter, eftersom hon tror på mig och älskar mig. Ni vet, mammor måste göra sånt men skulle statsvetaren inom mig spekulera är hon mer moderat än kristdemokrat.

Ringde upp henne idag för alla kolla läget:

Jag: Har du varit och röstat då?

Mamma: Ja, det är klart! Jag röstade på dig förra i veckan.

J: Vilket parti röstade du på? (Här ställde jag en kontrollfråga eftersom min mamma sällan brukar lyssna på mig när jag pratar politik. Hon tycker det är tråkigt helt enkelt.)

M: Ja, jag röstade på dig.

J: Jaha...

M: Jag röstade på socialdemokraterna...

J: Va?!

M: (tystnad)

J: Men MAMMA ! Jag är inte socialdemokrat! Det är ju det andra laget! Jag är kristdemokrat!

M: Ja, ja..socialdemokraterna eller kristdemokraterna. Nog måste det ha stått kristdemokraterna på lappen.

Världens bästa citat

2010-09-04T18:31:00.003+02:00

Om vi med vänster förstår kampen för social rättvisa, för klassutjämning, för arbetares rättigheter så är vi utan tvivel mest vänster. Men om vi med vänster avser historisk materialism, kommunistisk totalitarism, statligt omyndigförklarande av människan, då är vi på intet sätt vänster.

Om vi med höger förstår bevarandet av civilisationens goda andliga och etiska värden, det historiska arvet av medmänsklighet, värdighet och frihet hos människan då finns inga tvivel om att vi är höger. Men om höger avser bevarandet av en ekonomisk ordning baserad på exploatering av människor, på social orättvisa, på marknadskrafternas fria spelrum utan spärrar, då avvisar vi energiskt högerbeteckningen.

José Napoleon Duarte, kristdemokrat i El Salvador (1979)

Sollefteå

2010-09-04T11:30:00.001+02:00

Idag kampanjar jag i Sollefteå tillsammans med övriga toppkandidater i Kristdemokraterna.

Fullt ös!

2010-09-03T22:11:00.002+02:00

Det är valrörelse. Japp, det går inte att missa. Klockan är ca 22:15 och jag har precis kommit hem från en superkväll med partiet. Mat, underhållning och politik med hjärta har varit i fokus. Mina dagar är en kombination av allt möjligt. Innan jobbet fixar jag politiska grejer, under lunchen är jag i valstugan och pratar med folk som kommer förbi, efter jobbet kampanjar jag vidare. Och när klockan är typ 10 på kvällen fortsätter kampanjandet på nätet.

Fullt ös medvetslös, brukade en vän till mig säga.

Ja, det stämmer nog. Och plötsligt känns nästa veckas utvecklingssamtal med chefen lite märklig. För vad svarar man på frågan: Hur ser du på balans mellan arbete och fritid? Tja, under valrörelse finns ej balans i livet. Så undrar om man kan återkomma med svaret efter den 19/9?

Men jag klagar inte. Valrörelse är kul men framförallt denna gång då jag kampanjar för att få människor förtroende. För att jag helt enkelt tror att jag är en av de bättre kandidaterna.

Inkomster

2010-08-31T22:41:00.002+02:00

Idag publicerade ÖA en artikel om hur mycket politikerna tjänar. Se här. Fick höra om denna artikel på vägen till jobbet och även senare under dagen. Jag kvalificerade nämligen inom gruppen politiker med "lägst inkomst" i hela Västernorrland. Det bör tilläggas att det inte är varje dag man hamnar på någon lista. Så visst borde man vara glad? Vissa av mina politiker kollegor hamnar hela tiden på "snyggast" och "coolast"-listor.

Men jag är inte ett dugg bitter. Lovar.

Fast allvarligt. 2008-års taxering det ger ju ingen riktig bild av verkligheten idag. Så egentligen förtjänar jag inte ej heller denna listplacering. Den lika lite som alla andra.

Detta är vår reklamfilm

2010-08-17T22:41:00.002+02:00

Valstugan

2010-08-17T00:06:00.003+02:00

Idag hamnade den på plats. Kristdemokraternas valstuga.

Jag blev mig själv

2010-08-11T22:34:00.008+02:00

Alla dessa partitest är läskiga för en person som valt parti. Tänk om man blir något man inte vill? Häromdagen var det en kollega som hade blivit kristdemokrat, jag tyckte det var kul eftersom han då eventuellt kan läsa sig in på vad vi står för, istället för att gå på bilden av kristdemokraterna som vi var på 60-talet.

Gjorde testet på valpejl.se idag. Och blev mig själv närmast åsiktsmässigt. Yeah. Minns att jag var väldigt noga att fundera igenom varenda svar innan jag fyllde i enkäten. Idag klickade jag mig igenom snabbare. Det förklarar förhoppningsvis att jag är till 76 % mig själv enligt testet. För annars väcks ju frågan om vem den dära 24 % procenten i mig egentligen är.

Inte är det jag iaf.
Inte enligt internet.

Valaffischer

2010-08-10T23:15:00.005+02:00

Idag presenterade Kristdemokraterna sina valaffischer. Jag måste medge att jag inte hade väntat mig att de skulle se ut så där. Jag menar, så annorlunda.

Till en början förstod jag inte riktigt hela tolkningen. Men den polleten trillade ner den också. Och så här efter några timmar känns det affischerna smarta. Se själva här.

Blogg

2010-08-05T00:28:00.001+02:00

Josef Nordberg, ordförande i KDU Örnsköldsvik har en blogg som man absolut inte får missa.

Solveig

2010-08-04T22:42:00.002+02:00

I mitt senaste samtal med vår elleverantör var jag inte bara tvungen att bokstavera mitt namn utan även adressen och postorten. Detta är nytt för mig men gör mig naturligtvis till en fena i bokstavering.

B-U-T-S-J-Ö-B-Ö-L-E

Det är inte illa. Speciellt om man klarar av det i hyfsad hastighet.

Jag har pga detta funderat på förenklingar av mitt eget namn, mest på skoj, så jag slipper bokstavera precis allt. Idag fick jag ett konkret förslag. En kund hade ett bokat besök med en Solveig Henriksson. Efter att kollegorna försökt hänvisa till en annan myndighet då det inte fanns någon med det namnet på kontoret kom någon på idéen.

Det var ju mig han skulle träffa.

Golvet

2010-07-29T19:22:00.002+02:00

Sitter på golvet i mitt vardagsrum. Snart är det inte mitt. Alltså, vardagsrummet. Eller golvet för den delen. I dessa dagar flyttar vi nämligen till huset i Butsjöböle som förövrigt inte har en fungerande toalett.

Kvar i lägenheten finns diverese saker. Akvariet som är så stort och besvärligt att flytta att vi kommer att få hjälp med det. Och en del annat. Har skurat garderober den senaste timmen men det var knappast roligt. Är tacksam att min arbetsgivare har något som kallas "flyttdag" så att man kan vara ledig pga denna kaotiska förändring. Samtidigt har jag 15 st olästa meddelanden i min mail. Så säkerligen skulle behöva min uppmärksamhet.

Men den finns inte. Uppmärksamheten, alltså. Istället har jag gått runt och funderat på varför jag sett två olika stavningar på orten Gerdal. Ibland med "e" och ibland med "ä". Oerhört irriterande eftersom jag tydligen hakar upp mig på sådant. Och när jag far igenom Gerdal när jag ska till huset ser jag ju skyltarna hela tiden. Med ä. Det är dom som är värst. Ett "e" har jag absolut inga problem med.

Låtlistor

2010-07-08T10:57:00.002+02:00

Ungdomsförbunden har gjort låtlistor. Spännande att bläddra igenom och fundera på hur man tänkt när de valt låtar som på nått sätt ska representera förbunden.

Själv kan jag känna att min musiksmak inte passar in i högervänster-skalan. Men sen gillar jag inte den skalan heller rent generellt. Så oerhört begränsad. Min pop-70'tals disco- "skaka bak" latinomusik får hitta sin egen väg. Jag kanske får ta och göra en egen lista. Framöver. När det inte finns ett element som vill bli målat.

Så ja, nu ska jag ta bilen till Butsjöböle och vara en riktig husägare.

Uppdatering

2010-06-28T23:12:00.002+02:00

Sitter och ska sammanfatta innehållet i ett viktigt planeringsmöte som jag var på ikväll. Och det är tur det. För hade jag inte haft dessa mer omfattande uppdrag vid datorn med jämna mellanrum skulle jag inte ha trillat ner här på bloggen. Det finns ju alltid något mer spännande än att sammanfatta.

Så äre.

Annars rullar allt på. Huset det står i Butsjöböle och skriker som ett nyfött barn efter uppmärksamhet. Vi jobbar så mycket vi hinner och orkar för det är ju så att man måste hinna sova också om man ska jobba. Parallellt med detta håller jag på med körkortet som behövs när jag ska flytta ut ur stan. Lägg på partiarbete och allmänt levande på det så har jag min vardag. Men klaga gör jag inte. Det är däremot rätt spännande eftersom jag inte har svårt att fylla ut min tid. Det kanske är så här man känner när man har barn.

Örnsköldsviksortens ryttarförening

2010-06-24T00:05:00.004+02:00

Dagen har varit lång. Nämnden idag kom att fokusera på ungdomars delaktighet och generella mående i Domsjö. Läser dock i tidningen om ett av besluten vi tog vid dagens sammanträde som handlade om ryttarklubben. I tidningen på nätet går det att läsa följande:

"Kultur- och fritidsförvaltningens förslag om att bidra med 200 000 kronor till renoveringen fick stöd av både Socialdemokraterna och Vänstern vid gårdagens sammanträde. Alliansen ansåg att 50 000 kronor skulle räcka".

Läser man enbart detta får man för sig att vi inte ville att ryttarklubben skulle få några pengar för den större satsningen. Vilket inte stämmer. Vi gav i första hand förvaltningen i uppdrag att undersöka om det skulle hjälpa att föreningen fick ut alla pengar nu eftersom man ansåg att problemet var akut. Föreningen svarade under sittande möte att de hellre tog del av pengarna nästa år.

I det läget ansåg allianspartierna att det i nuläget enbart behövdes ett beslut för den enklare insatsen som behövs i ridhuset för att därefter återkomma till frågan i nämnden i september. Vi skulle då dels kunna avsätta hela summan för den stora reparationen men även ha en större säkerhet kring hur kostnaderna i realiteten skulle se ut. Samt bättre underlag.

Livet just nu

2010-06-21T00:01:00.001+02:00

Hus.

Senaste

2010-06-03T20:06:00.004+02:00

Nu har jag lagt ut mina valfrågor på bloggen. Du hittar dem under fliken "Val 2010". Det har varit lugnt här på bloggen ett tag men det beror på att det varit rätt mycket som hänt.

Jag har bland annat köpt mig ett hus. Och är redan nu husägare då vi har nycklarna sedan den första juni. Så nu ska jag bli lantis. Kommer att flytta till huset i Butsjöböle inom kort.

Fick min röst igår

2010-05-28T20:56:00.003+02:00

Internationella familjedagen

2010-05-15T19:03:00.004+02:00

Idag hade partiet sin familjedag på torget. Vi ville fira den Internationella familjedagen helt enkelt. Det var mitt första riktiga torgmöte (i Övik) där jag fick hålla microfon. Det var oerhört roligt med all dans, sång, hoppborg, clownerna, trollkaren och andra aktiviteter.

En kanondag!

Göran Hägglund om kvoterad föräldrarförsäkring.

2010-05-10T21:18:00.000+02:00

Vecka 19

2010-05-09T21:15:00.002+02:00

Denna vecka händer det en hel del. Bara en sån grej som Folknykterhetens dag och den Internationella familjedagen är två saker som är värda att uppmärksamma.

Folknykterhetens dag är viktig. Dels för att spriten inte är vilken vara som helst och inte bör behandlas som om den vore det av oss politiker. En restriktiv alkoholpoltik är för mig därför en självklarhet. Sedan så ställer alkoholen till med så otroligt mycket bekymmer och lidande. På lördag den 15:e så är det å andra sidan den Internationella familjedagen och då kommer vi kristdemokrater ha för oss en hel del. Familjen har en oerhört viktig roll i samhället och det skadar inte att uppmärksamma den lilla gemenskapen.

Vecka 19 är jag annars i huvudsak i Sundsvall på utbildning. Sen blir det lite ledigt för att avslutas med en mikrofon och lite politik.

Hur bra som helst.

Spel

2010-05-06T17:17:00.001+02:00

I Göteborg satsar mina kristdemokratiska kollegor på lite annorlunda marknadsföring. De har gjort ett spel. Kul tycker jag. Och läskigt likt dom "riktiga" personerna.

Spela här.

Kandidatutbildning

2010-04-17T10:22:00.001+02:00

Är på plats i Sundsvall. Just nu talar Liza-Maria Norlin.

DS

2010-04-07T20:24:00.002+02:00

Detta är vad vi kallar en DS-vecka på jobbet. Det betyder att jag utmanas, har skoj men samtidigt kommer hem öerhört slut efter jobbet. Detta beror nog på att jag hela tiden måste lära mig i skarpt läge vilket är bra men inte alltid enkelt. Bloggandet får ligga lågt ett tag och under tiden skriver jag på vanligt papper och läser min nya Coelho-bok om kändisskap och mord.

Och just det, Mats Odell. Vår finansmarknadsminister. Vilken kille. Vi måste helt enkelt våga vara mer kritiska mot bonussystemet. Sa jag förresten att han var kristdemokrat? Nej, just det. Det hade jag inte sagt.

Tillbaka på banan

2010-03-31T20:06:00.004+02:00

Idag saknar jag ungdomsförbundet, det händer inte så ofta, men nu när den egna riksdagskampanjen ska ta sin slutliga form märker jag hur mycket av en kommunpolitiker jag egentligen har gått och blivit.

Barn och unga. Fritidsgårdarna. Demokrati på lokal nivå. Kommunens ansvar att fokusera och göra rätt. Det är frågor som jag fyller min vardag. Plus det organisatoriska frågorna i partiet naturligtvis. Många av de ovan nämnda frågorna är visserligen nationella frågor men det är något som saknas.

Nu när jag här sitter här med ett tomt ark och ett tangentbord redo att skriva ner vad jag vill märker jag att det var länge sedan jag var med i en utrikespolitisk debatt. Länge sedan jag pratade demokrati på Kuba, solidaritet med våra systrar och bröder i andra delar av världen och fred på jorden. Och jag saknar det. För det var frågorna om en rättvisare värld i ett bredare perspektiv som ledde mig till kristdemokratin.

Det kanske är lika bra att jag känner så. Jag skickade nämligen nyss iväg ett mail till Kristdemokratiska Kvinnoförbundet för att fråga om man får vara med där. De har ju helt rätt inställning till många, många frågor.

Deras senaste agerande som berör kvinnor i asylprocessen gillar jag skarpt. Som statsanställd vet jag hur viktigt det är att det blir rätt när människor möter en myndighet. Det blir inte mindre viktigt när myndigheten har makten att avgöra om du får stanna kvar i Sverige eller inte.

Så hoppas nu att dagens insikt får mig på banan igen.

Fred. Det är faktiskt inte en sån oviktig fråga trots allt.

I Kristdemokraten

2010-03-29T22:57:00.002+02:00

Ett av mina blogginlägg hittade igen jag i senaste numret av Kristdemokraten. Tidningen som jag allt oftare får på måndagar istället för på fredagar, som det är tänkt.

Fjällen och den kommande veckan

2010-03-28T21:09:00.004+02:00

Är nu tillbaka från Kittelfjäll. Efter en kortare episod av panik och gråt längst upp på fjället första dagen kan jag nu så här i efterhand säga att jag klarade mig. Det bör tilläggas att mina tidigare erfarenheter av skidåkning har varit ytterst begränsade. Under min uppväxt fanns det aldrig pengar till sånt. Första gången jag stod på skidor utför var i Solberg för sisådär 2 år sedan.

Hur som, I made it. Trots att jag blev lovad en barnbacke och hamnade på en röd.

Veckan som kommer hoppas jag blir relativt lugn. Imorgon har jag gruppmöte med partiet inför kommunfullmäktige. Det är ett av de möterna jag gillar mest faktiskt även om jag inte sitter i fullmäktige och får handlingarna hemskickade. På jobbet ska jag ut och göra lite prognos-intervjuer. Ett medlemsbrev för partiet ska författas innan påsk. Och på fredag blir det skoter och Baksjöliden.

Kan alltså bli hur bra som helst. Den här veckan alltså.

Var är vuxenvärlden?

2010-03-24T22:14:00.006+01:00

Efter att ha sett kvällens avsnitt av Uppdrag granskning vet jag knappt vad jag ska säga. Oftast är inslagen från någon avlägsen plats i Sverige. Men Bjästa, det är ju här i kommunen. Inslaget gjorde mig arg men mest ledsen över hur vuxenvärlden valt att agera i ett fall där två unga tjejer blivit våldtagna.

Det finns många tankar. Alla märkliga uttalanden från vuxna människor under programmet fick en nästan att tappa hakan. Jag undrar å andra sidan hur skolan kunde ställa sig neutral till en sådan händelse men även hur kyrkan kunde agera som dom tydligen gjorde? De kommer väl vara tvunga att rannsaka sina ageranden och ta ansvar.

Den reflektion jag gör efter programmet är att vi aldrig får att sluta prata värdegrundsfrågor i skolorna. Det är så oerhört viktigt för att vi ska kunna skapa ett samhälle där människor mår bra. Det är väl knappast hela lösningen på problemet men åtminstone en del av den. Samtidigt blir det tydligt att värdegrundsfrågorna inte bara hör hemma på dom "vanliga" platserna. Internet är en arena där dom flesta finns och vi kommer vara tvunga att tänka om inom många områden framöver.

Samhället förändras. Nya behov uppstår. Systemen måste därför förändras därefter. Vuxenvärldens ansvar men inte minst samhällets ansvar blir inte mindre bara för att saker och ting inte är som dom alltid har varit.

Om ett par minuter

2010-03-24T14:54:00.001+01:00

Här är den

2010-03-19T11:45:00.001+01:00

Om en isskrapa

2010-03-18T18:47:00.007+01:00

Någon på jobbet har klistrat en isskrapa på en möbel som jag går förbi när jag går till mitt skrivbord. Smakfullt nog har man skrapat bort partiet som står bakom propagandan.

"Det ska löna sig att arbeta", står det på den stackars blåa skrapan.

Idag kunde jag inte låta bli att bli irriterad. Vaddå, det ska löna sig? Jag hade precis stött på ett fall där deltidsregeln satte käppar i hjulet för en enskild individ. Regler som utformats i andra ekonomiska tider möter en verklighet där arbetsgivare är så pass försiktiga att deltidjobb är det enda som de kan tänka sig. I detta läge blir det svårt för arbetslösa att våga chansa. Att våga jobba.

Jag vet inte om jag bara är känslig men den hårda arbetslinjen ger jag inte mycket för en dag som denna. Visst förstår jag att vi ska uppmuntra människor att ta ett jobb. Detta ger mer klirr i den offentliga kassan som i sin tur kan användas till vård och omsorg. Det handlar å andra sidan inte bara om pengar utan också om människors välmående. Vi som människor mår inte bra av arbetslöshet.

Men låt mig återgå till isskrapan. Jag ogillar den främst pga att dess budskap gör omgivningen så prestationsbaserad. Ett samhälle där prestationer är i fokus blir lätt ett samhälle där människor kan komma att värderas olika beronde på vad de presterar. Som kristdemokrat är det något jag aldrig kan gå med på.

------------------------------------------------------------------------------
För snart två år sedan skrev jag ett blogginlägg om arbetslöhet som jag hittade nu. Då var jag arbetslös och arg på omgivningen. Texten finns här.

Hotet mot dialogen

2010-03-17T23:29:00.003+01:00

Eftersom det snart är val och partierna vill komma in i skolorna så har det hörts i nyheterna om hur rektorerna runtom i Svea rike resonerar kring detta. Eftersom alla möjliga slags partier, även främlingsfientliga och rent rasistiska, vill ta sig in blir det ett dilemma kan jag förstå.

Det jag å andra sidan inte förstår är resonemanget: alla eller ingen. För mig finns det inget problem med att sätta gränsen vid demokratiska partier som respekterar alla människors okränkbara och lika värde. De partier som inte accepterar sådana enkla principer har ingenting att göra på våra skolor kan jag tycka. Att stänga ute alla partier för att undvika problemen är däremot helt fel väg att gå.

Det är fegt och värst av allt - det underminerar vår demokrati.

På längre sikt kan demokratin komma att falla just pga sådana beslut. För att möjligheten till dialog försvinner succesivt från våra öppna arenor. Det verkar så enkelt att glömma att demokrati är något som vi måste kämpa för och erövra varje dag. Mina partikollegor i Kuba har lärt mig den läxan.

Nu återstår det att se hur skolorna i Övik kommer att agera under denna valrörelse. Förhoppningvis är engagemanget större än under förra årets valrörelse. Nu är det ju dags att rösta på viktiga grejer. Jag menar riksdag, landsting och kommun. Det är ju inte oviktiga saker som beslutas på dom platserna för någon levande människa.

Imorgon

2010-03-16T22:22:00.002+01:00

Imorgon blir en bra dag. Jag känner att det är rätt att deklarera något sådant i förväg. Först och främst har vi en gemenskapsförmiddag med jobbet eller vad jag nu ska kalla det. Det tror jag behövs, inte för att vi inte gillar varandra redan utan för att arbetsbelastningen slitit på många på senare tid.

På kvällen ska jag på styrelsemöte med lokalavdelningen (Kristdemokraternas) och där ska vi ta en massa kloka beslut. Genomtänkta kloka beslut. Jag hoppas på gott fika och på att det dokumentet som jag egentligen borde knappa på nu hinner bli klart.

Så där ja, färdigbloggat var det.

Det hära med internet

2010-03-14T12:13:00.003+01:00

Nya grejer kommer att dyka upp här på bloggen framöver. Det byggs och hamras rätt mycket just nu. Redan nu finns en enkel beskrivning av vem jag är, under fliken "Om Soledad".

I skrivande stund sitter jag å andra sidan och funderar på hur jag ska arbeta med Facebook och kampanjen. Och på tal om Facebook och internet. Det var ju där jag fick min första kontakt med mina (biologiska) syskon i somras. Nu är jag inne i andra vågen och får tag i kusiner den vägen. Kanske får man mer information om sina förfäder den vägen.

Dagens klokskap

2010-03-13T17:45:00.001+01:00

Om du inte tar ställning mot en orättvisa, har du valt förtryckarens sida. Om elefanten har sin fot på musens svans och du säger att du är neutral, kommer inte musen inte att uppskatta din neutralitet.

Desmond Tutu

Ingen höjdare

2010-03-10T23:08:00.003+01:00

Mitt under mitt eftermiddagspass i kundmottagningen ringer min jobbtelefon. På andra sidan är vår nämndssekreterare som undrar vart jag tagit vägen eftersom det är presidieträff idag. Hon berättar att dom ändrade tiden vid förra nämnden (då jag var borta på tjänsteresa).

Tack och hej, tänkte jag då. Fick senare veta att dom tydligen skulle ha mailat mig om ändringen, till min kommunmail som jag inte har fått tillgång till. Och jobbet kommer jag inte ifrån en DS-vecka. Aldrig utan att ha tagit ledigt innan. Sunk.

Som om det inte vore nog idag började jag känna mig riktigt trött/yr vid 15-tiden. Jag trodde jag skulle ramla ihop. Gick förbi Trekanten på vägen hem och köpte mig lite choklad innan jag gick förbi kultur och fritidskontoret. Pratade lite med Lena och tog reda på lite mer så jag får lov att ringa runt imorgon.

Då är jag förhoppningsvis en bra människa.
Både piggare och trevligare än vad jag är nu i skrivande stund.

Vissa dagar påminner en om att morgondagen bara kan bli bättre.

Kampen är långt ifrån över

2010-03-08T19:07:00.004+01:00

Dagen till ära har en hel del tyckare tyckt till i medierna om hur viktigt det är med jämställdhet. Lika lön för lika arbete borde vara en självklarhet men det är långt ifrån där vi är idag. Den svenska myten om att vi är mest jämställda i världen lever vidare och urholkar många gånger vårt arbete för att nå dit. För sanningen är att vi har en hel del kvar att göra.

Grejen är att vi måste längre. Vi kan inte vara nöjda. För mig som kristdemokrat är det en självklarhet att människor inte ska värderas pga av vad de presterar eller pga vad de är.Vi måste därför kämpa på samhällets alla plan för människans okränkbara värde. Det bör aldrig bli acceptabelt att ett samhälle tolererar orättvisor som slår hårt mot sina egna medborgare.

Madeleine Albright är en av mina personliga favoriter. Som politiker och kvinna möter man på en hel del strukturer som är svåra att ha att göra med. Då behöver man inte heller vara en toppolitiker utan det räcker gott och väl med att man är förtroendevald i en liten kommun som Övik. I tunga stunder är det därför bra att ha förebilder som hon.

Nytt utseende

2010-03-07T15:29:00.003+01:00

Som ni ser håller jag på att bygga om bloggen. Min tidigare design var visserligen fin men väldigt opraktisk när det kom till kritan. Nya grejer dyker alltså upp här framöver.

Det är mycket just nu i alla fall. Några deadlines att hålla plus att jag vill få klart några interna partipolitiska dokument så snabbt så möjligt. Detta för att jag ska ha chansen att snickra ihop de slutliga texterna för utskicken plus mitt eget material inför valet.

Det blir en oerhört intensiv resa. Valrörelsen 2010.

Tips

2010-03-06T18:35:00.003+01:00

Marcus Birros tal vid Kristdemokraternas kommun- och landstingsdagar i år har jag helt missat att lägga upp här. Talet är himla bra. Satt med i publiken och måste erkänna att mycket av det han sa gick rakt in i hjärtat.

Kolla gärna in talet.

Relationer

2010-03-05T21:18:00.008+01:00

Har nyss pratat med min yngsta lillasyster på nätet. Vi har visserligen missat en stor del av varandras liv i och med att vi var helt ovetandes om varandras existens fram till för ett halvår sedan. Det är å andra sidan märkligt. Märkligt hur man kan haka på varandras liv och känna samhörighet trots att vi i praktiken är främlingar för varandra.

Märkligt det dära med mänskliga relationer. Hur de kan byggas upp och utvecklas. Hur de kan få oss känna glädje och sorg. Men inte minst hur vi i relationer kan spegla oss själva som individer. Ikväll var jag den äldre, den roliga systern som finns långt borta. Imorgon är jag kanske partikamraten. På måndag är jag jobbarkompisen. Jag är helt övertygad om att vi alla behöver relationer för att växa och må bra. Inte minst ur ett samhällsperspektiv blir det viktig att människor faktiskt möts. För det är genom mötet med andra får vi chans att vara det vi är som mest.

Människor. Varelser i behov av att ge kärlek men också av att ta emot.

Siktar vi därför på att bygga ett samhälle med relationer som grund tror jag vi kommer en bra bit på vägen i att skapa det goda samhället.

Hittat i en bok

2010-03-04T22:06:00.003+01:00

"Det traditionella vänster- högertänkandet har förstört politiken. Att i decennier- för att inte säga århundranden- enbart och ständigt tänka i dessa banor är konservativt och följder blir politisk miljöförstöring. Den förstörelsen upplever vi som mest intensivt i varje valrörelse.

Alltfler människor frågar sig om det den traditionella uppläggningen är den enda möjliga. Gallup-undersökningar visar att allt flera människor upplever att det inte är någon större skillnad på partierna. De gamla partierna måste dock för sin egen existens skull markera sig själva och därmed smutskasta andra. Detta följer av det politiska läget som sådant. Den gamla intresse- och maktpolitiken och smutskastningen är som siamesiska tvillingar. De följs åt. Politiken blir ömsesidig etikettklistring och språket blir uppblåst, utan förankring i verkligheten."

Bernt Olsson (KDU:s förste ordförande)
Riksmötet i Rättvik 1970 (?)

Asjobbigt

2010-02-28T23:09:00.004+01:00

Det ordet beskriver min tillvaro bäst. Helgens jordbävning i Chile och ovissheten om familjens tillstånd har varit oerhört tungt. Mest inombords. Utåt är det ändå saker som måste göras och hinnas med. Idag var jag exempelvis i Sundsvall och fotograferades inför valkampanjandet. Kul men knappast så att livet blev jippi.

Mor och far mår iaf bra. Syskon bra. Min andra uppsättning syskon i södra Chile verkar vara okej, iaf två av dom. Dom andra vet vi inget om. Även om jag inte känner mina biologiska syskon särskilt bra så tar allt detta ändå. Dom är ju fortfarande dom. Och jag är jag.

Concepción är liksom fortfarande staden jag föddes i. Och även om jag inte kallar kvinnan som födde mig "mamma" så är hon fortfarande viktig. Det går inte att undvika. Nu är å andra sidan telefonlinjerna till Chile skit så det blir inte så mycket kommunicerande.

Lika bra att gå och lägga sig då.

Kommunlistan

2010-02-18T23:37:00.003+01:00

Häromdagen fastställdes Kristdemokraternas kommunlista i Örnsköldsvik. Tidningen skrev om det idag (läs här). Jag är som sagt 2:a. Tidningen verkade å andra sidan ha missat att det förutom de tio första kandidaterna finns en hel del mer personer som kommer att stå på valsedeln. Listan i tidningen är alltså inte fullständig.

Nyårslöftet från 2008

2010-02-11T20:48:00.002+01:00

Idag skaffade jag ett träningskort. Det var på tiden måste jag säga. För det är något med den här staden. Man flyttar hit och sen poff är man 10-15 kilo mer av sig själv. Så går dagarna och man tar inte tag i saker.

Men nu så.

Det var å andra sidan snuskigt dyrt men hade väl aldrig tagit mig dit om min arbetsgivare inte bidrog litegrann till kalaset. Så jag ska inte klaga. Nyårslöftet från två år tillbaka kanske håller i sig året ut.

Den som lever får se.

Riksdagslistan

2010-02-07T00:09:00.006+01:00

Yes, då var det klart. Riksdagslistan för Kristdemokraterna i Västernorrland fastställdes under lördagen i Härnsösand. De fyra första namnen är följande:

1. Liza-Maria Norlin, Sundsvall

2. Magnus Aasa, Örnsköldsvik

3. Soledad Henriquez, Domsjö

4. Jan-Erik Ågren, Ramsele

Plats 3 alltså. Jag.

Är oerhört tacksam för förtroendet som jag fått. Samtidigt som det är extra roligt att Magnus och jag är bland toppkandidaterna. Vi från Övik. Nu finns det en hel arbete som startar på allvar. Personligen har jag siktet på att arbeta hårt för att vi ska få ett varmare samhälle som präglas av kristdemokrati. Av socialt ansvarstagande och förvaltarskap.

Kommer att presentera vilka frågor jag vill driva framöver. Tills dess ska jag jobba på att bli mer fotogenisk. Eller nått.

Foto: www.vasternorrland.kristdemokraterna.se

Förebilder

2010-02-04T22:48:00.004+01:00

Häromdagen skrev jag en annorlunda men kort insändare. Den kom in i gårdagens tidning. Har fått en hel del kommentarer från folk, många undrar vilka jag tänkte på när jag skrev den.

Bakgrunden är den att orden ploppade upp en sen kväll efter ett möte fullt av härskartekniker. Jag var nog mest förbannad när jag satte mig vid datorn och det första utkastet var riktad till alla buffliga osympatiska härskare därute. Men efter ett tag började jag tänka på alla andra. Alla dom andra som faktiskt inte alls är härskare.

Äldre kollegor på jobbet, lokala partister, gamla lärare, mentorer och andra goda förebilder som man mött. Jag skulle kunna göra en lång lista men då skulle jag säkert missa någon.

Så i sann Hollywood-anda så tackar jag alla.

Alla utom min manager.

Jag har liksom ingen.